Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Sverige

Utländska tankar ger dryckeshjälp

Skåne ska bli bäst på nya drycker. Då får det inte finnas någon gräns för idéerna.
Därför är gänget som ska göra det gränslöst.
Trettio personer från hela världen – utom Sverige – är idépanel.

– Det finns så mycket konventionellt och traditionsfyllt inom dryckesindustrin. Om det ska bli nya drycker som kan slå både hemma och borta krävs nytt fräscht tänkande, säger Hanna Tunberg.
Hon är sommelier och administratör för det udda projektet med arbetsnamnet Radikala drycker – och den enda svenskfödda i projektgruppen.
Hanna Tunberg jobbar sida vid sida med projektledaren Karla Paredes från Filippinerna som har en lång utbildning inom livsmedelsinnovation med tyngdpunkt på förpackningsindustrin bakom sig.
Ämnet är alltså drycker. I alla bemärkelser. Projektet är ett av flera i den skånska dryckesstrategi som är en del av den statliga satsningen ”Sverige – det nya matlandet”.
Målet med dryckesstrategin är att Skåne ska bli Nordens ledande dryckesregion före 2020.
I ryggen har Radikala drycker-projektet en kompetenspool med människor från de flesta världsdelar.
– Vi har inriktat oss på människor som inte har varit allt för länge i Sverige och hunnit försvenskas för mycket. Men naturligtvis har alla ett genuint intresse för ämnet, säger Karla Paredes.
Skånska drycker ska bli uppmärksammade, kända och eftertraktade både inom och utom landet – till den grad att de både blir konsumentmagneter och lockbete för turister att komma till Skåne.
Målet för Radikala drycker är att initiera åtminstone tjugo projekt inom dryckesbranschen under ett år.
– Det kan vara nya drycker som fyller ett tomrum vi kanske inte visste fanns. Men det nya måste inte vara drycken i sig, utan kan lika gärna handla om förpackningen, distributionssättet – ja, innovationer ur alla aspekter, säger Hanna Tunberg.
Radikal Dryck har bara varit igång några månader. Redan har det första projektet hunnit ut i handeln:
Mejeristen Adriana Zonari på Brunslövs mejeri – som gör prisbelönt ost – har stått med ungefär 500 kilo överbliven ekologisk vassle varje vecka. Det kändes som slöseri att som dittills bara använda den för gödsling på åkrarna.
Hon fick kontakt med Radikala drycker-projektet. Och i idégruppen hon fick möta fanns Mona Medani från Sudan. Hon visste att vassle ofta används i hem i Mellanöstern när man tillverkar den salta och lite syrliga dryckesyoghurten Ayran.
Ayran finns redan på den svenska marknaden. Men bara yoghurt- och vattenbaserad. Vassle är nyttigare och ger en lite annan smak. Så nu finns Brunslövs Ayran, till att börja med i en handfull affärer i Skåne.
Ett ovanligt lyckat fall inom projektets ramar, konstaterar Karla Paredes.
– Det finns en hel värld med drycker som vi kan göra i skånsk tappning. Bara vi träffar rätt.

Skånska drycker exporteras

På tio år har omsättningen i den skånska dryckesbranschen ökat med över femtio procent och är nu över tre miljarder, varav en miljard är exportdrycker.
Hälften av allt som odlas i Sverige odlas i Skåne. Av frukt och bär odlas 85 procent i Skåne.
Några av de Skåneodlade råvarorna som används i dryckesframställning är äpple, fläder, nypon, björnbär, slånbär, havtorn, kvitten, rabarber, hallon och vinrankor. Plus bland annat spannmål av olika slag till öl- och sprittillverkning.
Skånsk dryckesstrategi som Radikala drycker – egentligen Radikal innovation för nya dryckeskoncept i Skåne – ingår i startade 2012 och är ett samarbete mellan länsstyrelsen i Skåne, Skånes Livsmedelsakademi och Smaka på Skåne. Radikala drycker drivs på Krinova Incubator & Science Park i Kristianstad.
Gå till toppen