Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.

Rakel Chukri: Rakel Chukri: Ordlustjakt

Jag drabbades av plötslig ångest i måndags. Jag var en av trehundra som besökte konferensen Readme i Lund. Klockan hade slagit nio och vi var bänkade för att under åtta timmar lära oss mer om läsandets kris och möjligheter.

Men så var jag tvungen att besvara ett sms. Två sms. Tre sms. Och kolla mejlen.
Så där fortsatte det ett tag. När de akuta ärendena väl var avklarade tog jag upp datorn för att anteckna men insåg att det skulle medföra nya frestelser, att snegla på mejlen eller gå in på nyhetssajter. Så jag lade undan datorn och började föra anteckningar i ett hederligt pappersblock.
Jag var förmodligen inte den enda i Lunds stadshall som hade koncentrationssvårigheter. Runt omkring mig såg jag folk som pillade med sina mobiler. Tanken slog mig: om till och med vuxna har svårt att fokusera under några timmar, hur svårt är det då inte för ungdomar?
Lyckligtvis försvann ångesten snabbt i måndags. De intressanta föreläsarna avlöste varandra. Karin Taube, professor emeritus i språkstudier vid Umeå universitet, inskärpte att vi måste ta Pisa-resultaten på allvar.
Hon radade upp anledningar till varför elever läser sämre: Skolan har decentraliserats. Det är allt vanligare att elever arbetar ensamma, vilket drabbar de svagpresterande hårdast. Den lärarledda tiden har minskat vilket flyttar över mer ansvar på hemmen. Segregeringen i skolsystemet har ökat och duktiga elever söker sig till bättre skolor. Lägg till detta att läraryrket i Sverige har låg status och låg lön.
Listan på problem och åtgärder kan göras hur lång som helst. Men kontentan är denna: Ungdomars läsförståelse har försämrats drastiskt. Särskilt pojkarnas. Lyckas vi inte vända på resultaten är konsekvensen ödesdiger: en ökande grupp medborgare som inte kan analysera information och därmed en rejäl urholkning av demokratin.
Readme-konferensen tog ett brett grepp på problematiken. För det är ingen enkel fråga. Det handlar inte om att endast tillföra mer resurser till skolan. Vi vet till exempel att radikalt färre föräldrar läser högt för sina barn idag. Vi vet också att humaniora, skönlitteratur och bildning har nedgraderats i Sverige.
Akademikern Judith Langer, influgen från New York, tog upp att även amerikanska skolor har mindre fokus på skönlitteratur och mer på faktatexter eftersom det tros förbättra elevernas chanser inför universitetet. Det är helt fel, konstaterade hon. Båda typerna av läsning behövs. Facklitteratur är central men även skönlitteratur eftersom den stimulerar kreativitet och ”gör oss till bättre tänkare”.
Man kan här lägga till ytterligare en faktor: självförtroende. Vad händer med den stora andelen killar som går ut grundskolan utan att kunna läsa ordentligt? Som är främlingar inför sitt eget språk? I Huddinge har biblioteket till exempel börjat samarbeta med idrottsföreningar för att stimulera läsningen. De ordnar författarbesök och ser till att det finns böcker i omklädningsrummet.
På konferensen gavs en rad exempel på liknande projekt. Budskapet var tydligt: frågan kräver engagemang på flera fronter. De föräldrar vars barn går i bättre skolor kan inte heller luta sig tillbaka, kunskapsklyftan i samhället påverkar oss alla.
Stundtals under Readme-konferensen kunde situationen kännas hopplöst svår. Men så kom ett tiotal barn från Malmöförskolan Pyret in på scenen. Bokstäver och ord ingår i deras dagliga rutin. Några av barnen kan till och med läsa när de börjar skolan. Och författaren Martin Widmark, som har initierat projektet ”En läsande klass”, trodde att vi kan komma tillbaka till ett gott resultat om fyra, fem år.
Men det gäller att få igång läslusten på bred front. Som barn till föräldrar med bara några få års skolgång vet jag hur avgörande den kan vara. När jag växte upp var bokbussen och biblioteket heliga för mig och mina bröder. Vi kom hem med kassar fulla med serier och böcker och plöjde allt från Kalle Anka-album till Stephen King-böcker. Jag kom från en fattigare familj än mina vänner, men jag fick snabbt ett språk och ett ordförråd som kunde mäta sig med de bästas. Utan läsningen hade min och många andras klassresa varit omöjlig. Den var – och är – dessutom helt gratis.

Tre tips

1 Lästips. Har du tappat lässugen? Stephen Kings bladvändare, "22/11 1963", på 800 sidor kan åtgärda det. Om en tidsresa för att stoppa JFK-mordet.
2 Radiotips. "Jakten på läslösningen" var temat för onsdagens Obs i P1. Dagen före förklarade Annina Rabe varför vi måste läsa mer, sverigesradio.se.
3 Samtal. Det räcker inte att barn läser. De måste också få diskutera innehållet. På nätet finns det för övrigt mängder av information om läsnyttan.
Gå till toppen