Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Familj

Redo för fyra års studier i USA

I konkurrens med 43 000 andra fick 19-årige Marcus Pålsson en av 2 200 platser på statusfyllda Stanford University i Kalifornien. I höst bär det av, men innan dess ska han ta körkort och hitta en efterträdare i det egna företaget.

För ett år sedan lämnade Marcus Pålsson Borgarskolan i Malmö som nybakad student och med ett antagningsbesked till kaliforniska Stanford University. Under året som gått har den gamla skolan i stället varit en av hans arbetsplatser.Bild: Lars Brundin
Vi träffas i ett litet flaggprytt kontor på Borgarskolan i Malmö. Här har Marcus Pålsson jobbat deltid för Education USA sedan han tog studenten på samma skola för ett år sedan. Education USA är ett nätverk kopplat till amerikanska UD som erbjuder kostnadsfri rådgivning till alla som funderar på att studera i landet. Eftersom Marcus Pålsson nyligen gått igenom den tidskrävande ansökningsprocessen själv vet han det mesta om vad som krävs.
Men var han själv fått sin motivation och målmedvetenhet ifrån kan han inte säga lika säkert.
– Jag har nog haft oförtjänt lätt för mig. Jag har alltid tyckt att det varit kul i skolan och har jobbat idogt.
Hans föräldrar har också varit väldigt uppmuntrande.
– När jag var liten och blev intresserad av astronomi så sparade vi ihop till ett teleskop. När jag blev intresserad av geologi och arkeologi åkte vi till ett stenbrott.
Redan när Marcus Pålsson sökte till gymnasiet visste han att han ville studera utomlands i framtiden. Därför valde han att gå IB-programmet – med naturvetenskaplig inriktning eftersom matte och NO var hans favoritämnen.
Hans mattelärare på Borgarskolan kommer från USA och under första utvecklingssamtalet på hösten i ettan pratade de om de olika steg som krävdes för att komma in på ett amerikanskt universitet.
– Sedan blev hon min mentor i ansökningsprocessen.
Han sökte in till sju olika universitet och kom in på tre. Att han valde just Stanford berodde bland annat på att studenterna där uppmuntras att bredda sig och prova olika discipliner.
– Om man gillar NO och matte så kanske de föreslår att man ska läsa rysk folklitteratur. De vill gärna att man vågar sig ur sin comfort zone.
Varje student på Stanford har två rådgivare som hjälper till att lägga upp en kursplan. Marcus Pålsson har redan haft kontakt med sina rådgivare och även om det slutgiltiga schemat inte kommer att läggas fast förrän han kommer dit är han i alla fall säker på att han vill läsa en matematikkurs och en introduktionskurs i datorvetenskap och programmering.
– Den första terminen är rådet att ta lite färre kurser så att man kommer in i livet på campus. Det är viktigt att knyta vänskapsband och delta i olika aktiviteter. De har en helt annan studiekultur där det är viktigt att lära sig applicera det man lär sig på lektionerna även utanför klassrummet.
Marcus Pålsson har fastnat för en verksamhet som kallas Start-X, en företagsinkubator till hjälp för studenter som har idéer för att starta eget. En annan aktivitet som han vill fortsätta med är tennis, men i övrigt är planen att prova på lite av varje.
Nästan alla förstaårselever delar rum med en annan student och det ska Marcus Pålsson också göra. Vem det blir får han inte reda på förrän den dag han flyttar in, men han har fått fylla i ett detaljerat formulär om sina vanor: när han stiger upp, när han lägger sig och hur stökig han är till exempel. Allt för att matchningen ska bli så bra som möjligt.
– De försöker se till att man hamnar med någon som inte är så olik en själv att det blir ohållbart, men inte heller så lik att man inte kan lära sig något av varandra.
Egentligen hade Marcus Pålsson kunnat börja sina studier redan i höstas, men han valde att begära uppskov för att hinna pröva något annat än att sitta vid en skolbänk under ett år. Och för att ta körkort. Det är dags för uppkörning ”väldigt snart”.
Under året som gått har han startat ett läxhjälpsföretag tillsammans med en kompis. Företaget erbjuder hjälp till elever på IB-programmet i Stockholm, Malmö och Lund och heter Forty-five tutoring, efter maxpoängen på IB-programmet som är 45. Innan Marcus Pålsson åker till USA måste han hitta en efterträdare som kan ta över hans arbetsuppgifter medan han är borta.
Ska han ge ett enda tips till den som funderar på att studera utomlands så är det att börja planera i god tid, väldigt god tid, eftersom det är så många moment i ansökningsprocessen.
– Ta reda på vad som krävs, gör en tidslinje och planera noga, säger Marcus Pålsson som själv tyckte att han var tidigt ute, men ändå fick sitta med sin ansökan åtta timmar om dagen förra jullovet för att bli klar till nyårsdagens deadline.

Marcus Pålsson

Ålder: 19 år.
Familj: Mamma som är sjukgymnast, pappa som jobbar på Lunds universitet och har doktorerat i idéhistoria och en lillasyster som går i tvåan på Sankt Petri ”på fel sida Aq-va-kul”.
Bor: I Limhamn.
Aktuell: Börjar i höst på Stanford University i USA.
Gör på fritiden: Umgås med kompisar, spelar tennis, ser på tv-serier – ”Game of thrones” är en favorit – och läser mycket, både fackböcker och skönlitteratur.
Kommer att sakna i Sverige: Att prata svenska kanske. Årstidsväxlingarna – jag har googlat på Stanford och snö, men hittade inga bilder på det. Mina kompisar förstås och kanske att ha ett eget rum.
Det bästa med att börja på Stanford: ”Att få börja skolan igen. Jag har läst lite på egen hand det här året, men det slår inte att gå på lektioner, känna att man kommer någonvart och träffa kompisarna åtta timmar om dagen. Det har jag saknat.”

Stanford University

Ett privat universitet söder om San Francisco i Kalifornien. Bland studenter som gått där märks bland andra sexton Nobelpristagare och grundarna av Google och Yahoo.

Grundkostnaden för att studera på Stanford ligger på 65 000 dollar om året. Den största delen består av så kallade tuition fees (undervisningsavgifter) och resten går till boende, matkostnader, böcker och sjukförsäkringsavgift. Studenterna får uppge vilka tillgångar och inkomster de själva och deras föräldrar har och sedan görs en bedömning av hur mycket den enskilde kan bidra med, resten finansieras av universitetet.

Cirka 10 procent av dem som antas är utländska studenter och de har en egen kvotgrupp.

Gå till toppen