Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.

Debattinlägg: "Våld i nära relationer kan liknas vid en pandemi, en världsomfattande epidemi."

Det skriver Trifa Shakely, initiativtagare till kampanjen "Ain’t I a Woman".

Trifa Shakely.Bild: Tommi Madsen
Var tredje kvinna i världen drabbas av våld i en nära relation.
Rapporter från världsbanken och Världshälsoorganisationen WHO fastslår att våld i nära relationer är ett problem som kan liknas vid en pandemi, en världsomfattande epidemi.
Redan för 20 år sedan bedömdes våld att vara farligare än cancer för kvinnor mellan 15 och 44 år. Våldtäkt och våld i hemmet orsakade mer död och lidande än trafikolyckor, krig och malaria tillsammans.
Människor flyr krig, konflikter, naturkatastrofer och pandemier. Många kvinnor flyr också sexuellt våld.
Sverige har gett juridisk bindande löften om att följa FN:s kvinnokonvention, FN:s konvention mot tortyr, Europakonventionen (som är en del av svensk lag) och andra konventioner som säger att skyddet mot bland annat könsrelaterat våld omfattar alla, utan diskriminering.
Sedan 2006 har den svenska utlänningslagen definierat begreppet flykting som att förföljelse på grund av köns- och sexualitetsnormer ska kunna leda till flyktingstatus. Det sker i enlighet med riktlinjer från FN:s flyktingorgan UNHCR.
Det finns alltså utrymme både enligt svensk lag och internationella konventioner att kvinnor och HBT-personer som flyr undan könsrelaterat våld bör räknas som skyddsbehövande och få flyktingstatus. Trots det nekas dagligen kvinnor som flyr av sådana orsaker asyl i Sverige. De är en del av dem som har kommit att kallas papperslösa. Men de är inte bara på flykt från förföljelse, hot, övergrepp, tortyr eller krig i de länder de flytt ifrån, de är också otrygga i Sverige.
När papperslösa utsätts för hot, rån, trakasserier, misshandel eller övergrepp har de sällan möjlighet att få skydd och sina grundläggande rättigheter tillgodosedda. Att anmäla ett övergrepp är omöjligt för dem, eftersom kontakt med polisen utgör ett hot om avvisning.
Det kan vara arbetsgivare, hyresvärdar, släktingar eller andra som misshandlar, hotar och utnyttjar kvinnorna ekonomiskt eller sexuellt utifrån att de vet att det inte kan polisanmälas.
Under fyra år har kampanjen "Ain´t I a woman" arbetat för att synliggöra situationen för papperslösa kvinnors behov av skydd. Det har lett till att kvinnojourer runt om i landet har beviljats resurser till att ta emot papperslösa kvinnor i behov av skydd.
Göteborgs kommunfullmäktige tog 2011 beslutet att det åligger kommunen att ge papperslösa stöd och skydd. Liknande beslut har fattats i Malmö där ideella kvinnojourer och kriscentrum för kvinnor fått pengar för att ge papperslösa kvinnor skydd och plats på skyddade boenden. Det är bra, men det saknas en nationell praxis för hur socialtjänsten ska agera när det gäller våldsutsatta papperslösa kvinnor. Det saknas också riktlinjer för vad kommunala eller regionala beslut om papperslösa kvinnors rätt till skydd ska innebära i praktiken.
Svenska Röda korset påpekar i sin kartläggning av våldsutsatta papperslösa kvinnors möjlighet till skyddat boende (2013) att ideella kvinnojourer belastas utan tillgång till rimligt budget och lämplig kompetens. Många papperslösa undviker dessutom kontakt med myndigheter därför att de är rädda.
Röda korset betonar att det bristande skyddet inte bara är en fråga om kvinnors lidande utan också om rättsäkerhet, straffrihet, jämställdhet och mänskliga rättigheter.
Hur kan ett samhälle låta våldsutsatta kvinnor delas upp på grund av deras juridiska status och därtill låta en del kvinnor inte omfattas av skydd och stöd, låta förövarna gå fria och samtidigt hävda att det är rättssäkert?
Våldsutsatta papperslösa kvinnor och HBT-personer måste inrymmas i det offentliga samtaletom våld i nära relationer. Det behövs grundläggande kunskap om hur föreskrifter och lagar ska omsättas i praktiken. Det måste finnas nationella riktlinjer så att kvinnojourer, både kommunalaoch ideella, liksom socialtjänsten, kan hantera ärenden i enlighet med svensk lag, internationella konventioner och den allmänna deklarationen om de mänskliga rättigheterna.
I Sverige finns det kvinnor som tvingas till ett liv i förnedring, präglat av våld utan rätt till skydd. Att det är så berättar något om brutaliteten i det samhälle vi lever i.
Rätten till skydd undan våld ska vara absolut. Alla kvinnor måste ha rätt till grundläggande mänskliga rättigheter oavsett legal status.
Trifa Shakely
Nordiskt Forum
Trifa Shakely deltar i Nordiskt forum, den stora konferens som börjar i Malmö idag. Hon medverkar bland annat under en punkt som har rubriken Borders, nations, papers.
Gå till toppen