Malmö

Uppsving för niornas skolresultat i Malmö

Det blev en glad första sommaravslutning efter att Malmös grundskolor omorganiserats i grunden. Betygen och behörigheten till gymnasiet stiger.

– Det här är en av de allra viktigaste dagarna på året. Det finns ett bedövande samband mellan icke godkända grundskolebetyg och många av de sociala problem som Malmö upplever, säger skolkommunalrådet Anders Rubin (S).Bild: Laura Mendelin
Malmös grundskoleresultat har länge dalat.
Förra sommaren gjordes därför en total omorganisation. En grundskolenämnd skapades, som tog över ansvaret för skolorna från Malmös tio stadsdelsnämnder som skrotades helt den 1 juli förra året.
I torsdags rusade de första niorna ut efter omorganisationen.
Redan ett dygn senare, vid lunchtid på fredagen, presenterades de preliminära resultaten skola för skola (se grafik). Små korrigeringar kan uppstå, om lärare i sista stund ändrat betyg eller om det har skett felskrivningar på betygsdokumenten.
Redovisningen gäller hittills bara de kommunala grundskolorna, där ungefär 25 000 av Malmös totalt 30 000 grundskoleelever går.
– Det här är en av de allra viktigaste dagarna på året. Det finns ett bedövande samband mellan icke godkända grundskolebetyg och många av de sociala problem som Malmö upplever, säger skolkommunalrådet Anders Rubin (S).
Anders Rubin såväl som grundskoledirektör Anders Malmquist gläds åt att betygen för årets grundskoleavgångselever förbättras.
Genomsnittligt meritvärde för Malmöniorna som gick ut i torsdags var 212,1 – ett hopp med tio poäng sedan förra året.
Det genomsnittliga meritvärdet för avgångsnior i Malmö har stigit varje år sedan bottenresultatet 193,5 från år 2010.
Också andelen utgångsnior som är behöriga att börja gymnasiet till hösten stiger något.
I torsdags blev 76,9 procent av Malmöniorna gymnasiebehöriga. Det är en höjning med 0,5 procentenheter jämfört med förra året. Men det är fortfarande en betydligt lägre siffra än 2008–2009, när i stort sett 80 procent av niorna kunde gå vidare till gymnasiet.
Under det första året har den nya grundskolenämnden klubbat igenom en ny resursfördelningsmodell. Fem kriterier kan i dag ge en förhöjd skolpeng: Kön (eftersom pojkar har lägre betyg), om eleven lever tillsammans med vårdnadshavare, om familjen är beroende av försörjningsstöd, om familjen är nyanländ till Sverige och föräldrarnas utbildningsnivå.
Samma resursfördelningsmodell används i dag till både kommunala skolor och friskolor.
Skillnaden i behörighet och betyg är fortfarande stor mellan grundskolor i olika delar av Malmö, men Anders Rubin påpekar att klyftorna minskar.
På Sofielundsskolan har till exempel gymnasiebehörigheten bland niorna mer än fördubblats sedan förra året, från 25,6 till 54,8 procent.
– Sofielundsskolan är vår socialt mest belastade skola och sannolikt en av de mest belastade i hela Sverige. De gör nu ett väldigt bra resultat, säger Anders Rubin.
Även Linnéskolan, Munkhätteskolan, Rörsjöskolan Zenith och Stenkulaskolan har stora ökningar i gymnasiebehörigheten.
Allra högst gymnasiebehörighet har de nyss utgångna niorna vid Bergaskolan i Limhamn.
– 99,3 procents gymnasiebehörighet på Bergaskolan tillhör inte bara toppsiffrorna i Malmö utan också toppsiffrorna i landet, säger Anders Rubin.
Politikerna har i år, efter skattehöjning i Malmö, förstärkt grundskolans finansiering med 53 miljoner kronor. Totalt omsätter grundskolan i Malmö ungefär 3,1 miljarder kronor. Utslaget på 30 000 elever, betyder det att varje grundskoleelev i snitt kostar skattebetalarna ungefär 100 000 kronor per år.
Gå till toppen