Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Ann Heberlein: Ofriheten i "Orange is the New Black" ger upphov till friheter

Utan några män att behaga och blidka, kan rollfigurerna i ”Orange is the New Black” utvecklas till riktiga människor, skriver Ann Heberlein.

Laura Prepon och Taylor Schilling i ”Orange is the New Black”, vars andra säsong nu finns på Netflix.Bild: JOJO WHILDEN
”This is like reading Dickens!” utbrister Susan Fischer, fångvaktare på Litchfield Penitentiary, ett lågsäkerhetsfängelse för kvinnor i Upstate New York, när hon avlyssnar fångarnas bandade telefonsamtal till världen utanför. Fischer är en av rollfigurerna i Netflixsuccén Orange is the New Black. Andra säsongen släpptes den sjätte juni, och jag har hunnit halvvägs – hade det inte varit för att jag har både jobb, barn och en häst att ta hand om skulle jag sett alla avsnitten i ett svep. OITNB är en sådan där serie som är beroendeframkallande och som har hängivna, för att inte säga fanatiska, fans. Är det för att berättelsen – eller snarare berättelserna – är dickenska, som Fischer uttrycker det? Kanske.

Premiuminnehåll

Det krävs ett premiumpaket för att se detta innehållet. Tillåt javascript på den här sidan för att köpa ett.

Gå till toppen