Malmömässan, lördag eftermiddag. Jämställdhetsminister Maria Arnholm intervjuas i en monter och jag står bredvid och tjuvlyssnar. Hon säger att vi måste komma bort från ”feministiska projekt” och i stället bygga ”feministiska strukturer”.

Intervjun görs på engelska och plötsligt säger Maria Arnholm något i stil med: I am uppeldad as we say in swedish.

Citatet är talande för Nordiskt forum. Dels för att här talas en mängd olika språk. Dels för att stämningen är just uppeldad. Jag minns ett feministiskt seminarium i Malmö för ett år sedan som handlade om orättvisa löner och våld. Mot slutet sa en kvinna i publiken att vi måste bli bättre på att tala om strategier, annars blir man bara deppig. Men trots att ämnena på Nordiskt forum kan vara nog så tunga är det svårt att bli nedstämd eftersom man är omringad av aktörer som delar med sig av sina metoder och analyser.

På invigningsdagen stod Stefan Löfven på den stora scenen och sa att vi måste bli bättre på att se samhällets dolda könsstrukturer, bara då kan vi bekämpa orättvisorna. Det är inte ett revolutionärt uttalande i en svensk kontext, men det är radikalt i ett nordiskt perspektiv. När jag talar med en aktivist från Norge säger hon att få politiker i hemlandet vågar tala om könsmakt. Flera andra från Norge och Danmark nämner Sverige som ett föregångsland.

Det är inte ett kvitto på att allt är perfekt här, men en välbehövlig bekräftelse på att vi har kommit en bra bit på vägen. Den som strosar runt bland montrarna på Malmömässan upptäcker att jämställdhetsarbetet pågår på alla nivåer, från föreningar som vill öka användandet av menskoppar till Länsstyrelsen Östergötland som arbetar mot hedersrelaterat våld och förtryck.

Det är inte ofta som röda mattan rullas ut för feministiska aktivister. Arbetet kan ofta kännas hopplöst svårt, det är trots allt tusenåriga strukturer vi kämpar emot. Fyradagarsseminariet i Hyllie är därför ett sätt att både se bakåt och framåt, att fira de senaste årens framgångar och slipa argumenten inför problemen som ännu inte är lösta.

Men det är inte alla som har känt sig välkomna. På Moriskan i Malmö har det anordnats en alternativ festival och organisationen Interfem har valt att inte vara med på Nordiskt forum. I ett öppet brev skriver Interfem att upplägget ”speglar en ignorans inför en historia av exkludering och kolonialism där rasifierade kvinnors erfarenheter, behov och önskemål osynliggörs och förminskas.”

Debatten har pågått länge: hur inkluderande är de svenska feministrörelserna. Kritiken är ibland lite hård, varför skulle just feminister ständigt vara bäst i klassen på att inkludera alla perspektiv? Å andra sidan är diskussionen livsnödvändig. Ska feminismen bli en kraft att räkna med på allvar kan den inte uppfattas som smal.

Kritiken behöver inte heller tolkas som att jämställdhetsrörelsen är splittrad. Tvärtom, det visar att den befinner sig i rörelse och att samtalet är levande. De panelsamtal på Nordiskt forum som varit mest intressanta är också de som visat på ideologiska skillnader. Som när Norges tidigare jämställdhetsminister Inga Marte Thorkildsen (Sosialistisk venstreparti) irriterat sa ifrån när övriga paneldeltagare talade sig varma för att jämställda företag kan öka sina vinster. Ökad kvinnorepresentation handlar väl ändå om rättvisa, menade hon.

Nej, vi behöver inte vara överens om exakt vilka argument som ska användas. Men att temperaturen i jämställdhetsfrågorna skruvas upp är bara glädjande. Då kanske vi får fler politiker som säger: ”I am uppeldad”.

Den som missade programmen på Nordiskt forum i Malmö kan se föredragen och debatterna i efterhand. Adress: http://live.nf2014.org

Mässan har haft mycket gratisprylar. Tuffast är tygkassen från Länsstyrelsen Östergötland med trycket "F**K tvångsäktenskap".

Idag sammanfattar Nordiskt forum konferensen i ett manifest som lämnas över till bland annat FN. Debatten fortsätter alltså.