Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Böcker

Anna Hallberg läser Pär Thörns och Andrzej Tichý: Ner i prosans hav

Anna Hallberg driver iväg i Pär Thörns och Andrzej Tichýs till synes gränslösa prosahav.

Region X.

Author: Pär Thörn & Andrzej Tichý. Publisher: Orosdi-Back.. PublishYear: 2014.
Pär Thörns och Andrzej Tichýs gemensamma roman börjar med ett ensamt ord på en blank sida: ”Rörelse.”
När jag vänder blad står det: ”Liv. Människa.”
Och på tredje sidan (eller hur man nu ska säga då boken saknar paginering): ”Förvandling. Tanke. Utsaga.”
I tretton steg trappas texten upp, en liten stund darrar den på kanten, sen väller den ut i ett enormt prosahav som tycks sakna gränser och botten. Jag tänker att det är som att dyka.
”Region X” är ett sällsamt lyckat samarbete mellan två multibegåvade författare. Känner man till de enskilda författarskapen kan man se hur Tichýs mjuka prosa stramas upp och skärps i mötet med Thörns något knackigare stil. Liksom Thörns humoristiska slagfärdighet djupnar av Tichýs mörker. Resultatet är en sammansatt prosa som är förvånansvärt lätt att läsa. Den har ett sug i sig som gör att jag sträckläser halva romanen innan jag måste pausa och hämta andan. Mina farhågor om ett grabbigt och lite hemmasnickrat bromance-projekt med Sci-Fi-nostalgiska blinkningar kommer på skam. Här är dagens Sverige, människorna, lukterna, miljöerna. Allt är välbekant men liksom närmare inzoomat. Om man vill kan man kalla ”Region X” för ”samtidsroman”, med den invändningen att det här är en roman som vägrar syntes eller sammanfattning. Perspektivet flyttas följsamt mellan människor och repliker, stannar till ett slag så att berättelsen får fäste och just när man börjar engagera sig i frånskilda, drogberoende Sivs komplexa relation till sin dotter – kommer en långhårig man på väg till sitt transportjobb på DHL, och texten rinner vidare. Organiskt i rörelse. Ständigt på väg mot nästa stopp.
Inger Christensens debutdiktsamling ”Det”, som också är ett slags framvällande skapelseberättelse och samtidsepos i diktform, är den första referens som anmäler sig. Efter hand är mitt anteckningsblock så fullklottrat att jag släpper tanken på att försöka placera romanen i en given kontext.
”Region X” är indränkt med konst-, litteratur- och populärkulturhistoria (läsare som gillar Black Metal har exempelvis en hel del att fröjdas åt). Men jag tror inte att man behöver särskilda förkunskaper för att hänga med. Däremot bör jag kanske korrigera min beskrivning av romanens lokus som ”dagens Sverige”. En mer precis benämning skulle kunna vara ”dagens Skåne”, som också inbegriper självklara band till Berlin och Köpenhamn och svagare relationer till Stockholm och norra Sverige.
”Det som händer nu, det som NAS valt att kalla Region X, är alltså synnerligen allvarligt, även om det inte finns anledning till panik.” Säger romanens fiktiva gestalt ”Lena Erdfink, solforskare på Institutet för rymdfysik i Lund”. Som ju är en alldeles verklig institution. Region X syftar alltså på den ovanliga form av supersolstorm som har kraft att slå ut världens elektricitet, som senast drabbade jorden 1859. En mindre solstorm 2003 orsakade en knapp timmes strömavbrott i Sverige.
Mellan dessa yttre och inre hot tillbringar människorna i Thörns och Tichýs roman sina liv. De kör DHL-paket och putsar fönster, spelar Grand Theft Auto och äter köttsoppa, funderar på självmord och lyssnar på trafikljusets tickande vid övergångsstället. Jag känner igen mig. Jag skrattar. Det är roligt, träffsäkert. Romanens prosa har en auktoritet som får mig att slappna av. Dynamiskt och varierat flyter vi framåt. Eller om det är inåt. Neråt. Jag förlorar riktningen, det blir mörkare, svårare att andas. Dödsskräckens realia. Att i en glimt bli varse sin egen futtiga plats på jorden. Så fungerar riktig litteratur.
Gå till toppen