Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Ekonomi

Sydsvenskans näringslivsscen Fem i tre: Varför blir man entreprenör?

Varför blir man entreprenör? Är det för att bli rik? Och hur mycket ska man i så fall jobba?

Det var fullt hus på Glasklart i Malmö när fem framgångsrika skånska entreprenörer samtalade med Sydsvenskans ekonomijournalister Kajsa-Stina Kalin och Thomas Frostberg. Ett par av deltagarna i panelen var inkvoterade, avslöjade Thomas Frostberg under samtalets gång.
– Vi hade fem starka namn som vi diskuterade. Men vi har ju talat mycket om att vi inte ska ha enkönade paneler. Därför fick vi kvotera in de här två jätteduktiga killarna.
En av killarna var Rickard Hansson, grundare av Incentive som utvecklar sociala intranät för företag, och som nyss öppnat ett kontor på USA:s västkust.
Varför blir man företagare, undrade samtalsledarna.
– Ofrivilligt, svarade Rickard Hansson.
Han startade sitt första IT-företag med två kolleger 2002, när bubblan hade spruckit och det helt enkelt inte fanns några jobb. Och upptäckte att det passade honom bra, eftersom man får bestämma själv vad man vill göra.
Den andre killen var Martin Bråkenhielm, grundare av IT-företagen Alien Interactive och Bizpart Engage. De andra deltagarna var Sofia Franzén, kvinnan bakom resesajten Owegoo, Liselott Lading, grundare av Resultify som arbetar med digital marknadsföring, samt Alexandra Bylund, grundare av det nya bolaget Newshubby.
Ingen hade blivit entreprenör för att bli rik – i alla fall erkände ingen. Varför inte, undrade Thomas Frostberg.
– Jag har inget emot att bli rik, men om man har det som målsättning så är det inte så sannolikt att man lyckas, sade Liselott Lading.
– Det är väldigt många företag som går åt pipan. Om man bara är ute efter att bli rik så är det nog nästan lika bra att köpa en trisslott, chansen är ungefär lika stor, menade Rickard Hansson.
Hur mycket arbetar man som entreprenör då? Nästan jämnt, sade Rickard Hansson.
När publiken med handuppräckning skulle berätta hur mycket de arbetar, var det inte många som medgav att de bara jobbar 40 timmar per vecka. Bara ett fåtal händer gick upp. Nästan lika många hävdade att de jobbar över 70 timmar per vecka.
Liselott Lading menade att det inte är någon idé att jobba mer än vanlig heltid. I alla fall inte mycket mer.
– Det man inte hinner göra på 45–50 timmar i veckan ska man kanske låta bli, det blir ändå inte så bra.
Alla paneldeltagare tyckte att det finns ett bra och öppet klimat bland entreprenörer i Skåne, men menade att kretsarna är små och ville gärna ha mer kontakter utanför den snäva kretsen. Arrangemang som Fem i tre är ett steg i rätt riktning, menade Alexandra Bylund efteråt.
– Det är intressant att höra hur andra i liknande situation resonerar, hur mycket de jobbar och vad de drivs av. Det är på sådana här ställen man träffar folk som man kan nätverka med, och det är bra om man kan introducera varandra till bra personer och hjälpa varandra. Det gör man mer i USA.
Har du träffat några personer som du har nytta av i dag?
– Jag har träffat flera bra personer. Vad man har nytta av vet man ju aldrig, men jag har träffat Liselott som jag länge har varit nyfiken på. Och så har jag fått veta om en diabetesapp. Det var extra intressant, för min son har precis fått diabetes.
Gå till toppen