Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.

Antalet tiggare i Sverige har fördubblats

I fjol kom minst 300 EU-migranter till Sverige för att tigga. Den siffran uppges vara dubbelt så hög i år.

Bild: Erlend Aas / NTB Scanpix / arkivfoto
För skandinaver var tiggeri länge något som bara fanns i fattiga länder. Men strax efter millennieskiftet kom tiggarna också till Stockholm och Oslo. Därefter har fenomenet spridit sig till städer som Göteborg, Malmö och Bergen.
Tiggeri förekommer nu även på mindre skånska orter som Eslöv, Kristianstad, Landskrona och Ängelholm. I storstäderna finns tiggare också i mer perifera stadsdelar.
Att ett stort antal tiggare sökt sig till Sverige nu i sommartider är tydligt för alla de hjälporganisationer som hjälper EU-migranter.
Stadsmissionen i Malmö och Helsingborg ser att antalet rumänska romer ökar kraftigt. Samma intryck har Diakonicentralen i Lund och Mariakyrkan i Malmö.
– I mars i fjol besöktes vi här i Malmö av 300 EU-migranter på en månad. I mars i år kom 700. Nu i juni har vi redan tagit emot över 900 EU-migranter, säger Matilda Jägerdén, enhetschef på Skåne stadsmission.
Hon har märkt ett ökat tryck under lång tid, men nu i juni har hon mött nya individer dagligen.
Också på Diakonicentralen i Lund märks den ökade inströmningen.
– Många EU-migranter kommer hit till oss för att dricka kaffe, duscha och få nya kläder. Det rör sig numera om ett hundratal personer per vecka, säger diakoniassistenten Benita Bengtsdotter.
– De flesta livnär sig genom att tigga. Men de som bestämt sig för att stanna i Sverige hittar ibland lite småjobb.
I år slår tiggeriet nya rekord. Under en promenad igår från Malmö centralstation till Möllevångstorget mötte Sydsvenskan nitton tiggande personer, därav fyra gatumusikanter.
En del tiggare sitter timme efter timme på samma plats. Andra går vädjande omkring från gäst till gäst på stadens utekaféer.
Tiggarna har blivit väsentligen fler. Sedan förra sommaren rör det sig om en fördubbling i både Malmö och Lund. I båda städerna kör ordningsvakter dagligen ut tiggare från järnvägsstationerna. Vakterna hänvisar till polislagens regler om ordningsstörningar.
I sommar har särskilt de kvinnliga tiggarna blivit fler. En del hävdar att de tigger frivilligt och på egen hand. Men en ordningsvakt i Malmö uppger att kvinnliga tiggare ofta övervakas av män som är snabba att ta hand om dagskassan.
I Lund berättar Diakonicentralens föreståndare Mats Högelius om territoriella uppgörelser:
– Snacket går om att vissa grupper tar över gathörn med våld och hot om våld.
Tiggeri har under de senaste två åren blivit ett populärt ämne att fördjupa sig i för jurister, sociologer och socionomer.
Wictor Gradner och Tara Mahfoudh har i uppsatsen ”Det ser inte bra ut” kartlagt det missnöje som gror i Kristianstad bland butiksägare, vakter och allmänhet mot allt fler gatutiggare.
”Jobbigt, de kan skaffa sig ett jobb som andra”, är en kommentar i uppsatsen.
Juristen Karin Boeryd har i sitt arbete jämfört svensk och norsk tiggerilagstiftning med Danmarks tiggeriförbud. Malin Enocksson har i en tredje uppsats kommit fram till att ett svenskt förbud skulle vara kontraproduktivt.
Doktoranden Cecilia Parsberg har i sin konstnärliga forskning intervjuat ett 40-tal rumänska romer och tittat närmare på det ökade tiggeriets orsaker.
– De kommer hit för att de uppfattar svenskar som snälla, vänliga och tillmötesgående. De får pengar, dricka och smörgåsar.
– Jag märker hur tiggeriet gör många svenskar handfallna och hur rasism och antiziganism bubblar upp till ytan. Men romerna själva upplever stämningarna hårdare i andra länder, säger Cecilia Parsberg.
Enligt henne väcker romerna heta känslor därför att de omvandlar hela välfärdssystemet i Sverige.
– Tidigare har systemet bara skyddat svenskar. Nu hjälper vi även EU-medborgare som är åsidosatta i sitt hemland. Det väcker liksom tiggeriet frågor om var gränsen går mellan att ge och hjälpa.

Romerna utnyttjas på fyra skilda sätt

Länsstyrelsen i Stockholm kom i en kartläggning i maj fram till att det under 2013 fanns tiggeri bland hemlösa EU-medborgare på ett 40-tal orter i Sverige.
Enligt rapporten beräknades EU-migranter i Sverige under fjolåret ha utnyttjats på fyra olika sätt:
För tvångsarbete 537–845 personer
För tiggeri 305–555 personer
För brott 191–355 personer
För sexuella ändamål 159–395 personer
Totalt 1 200–2 150 personer
Källa: Länsstyrelsen i Stockholm

Läs mer: ”Pengarna jag får i pappmuggen går till mig och mina barn – inte till någon annan”

Gå till toppen