På rekordkort tid har den smarta telefonen, paddan och den bärbara datorn blivit verktyg i var mans hand. Men parallellt med framväxten av nya digitala lockelser känner sig allt fler snärjda i elektronikens nät. Patrik Wincent från Malmö anade ett behov och startade Internetakuten.

– Vi ville skapa ett program för människor som inte själva kan bryta sitt negativa skärmbeteende. Men vi var inte alls beredda på gensvaret. Intresset är helt explosionsartat.

Det ökande skärmberoendet skapas av grundläggande mänskliga behov som uppmärksamhet, synlighet och bekräftelse. Patrik Wincent jämför internet med en Jack Vegas-maskin.

– När vi är uppkopplade matas vi med kickar som ger ett dopaminutslag som får oss att känna välbefinnande. Helt plötsligt kan du få 50 likes på Facebook - det är sådana sociala belöningar som gör att vi tar upp telefonen och tittar.

I början av sommaren arrangerade Patrik Wincent landets första läger för unga skärmmissbrukare i en isolerad sommarstuga en timmes resväg från Stockholm. I en strikt analog miljö fick de tolv deltagarna återerövra vanliga sommaraktiviteter, som att bada, spela brännboll och laga mat tillsammans.

– När alla kom hit fick de lämna sina mobiler i en hink. Under fem dagar fick de inte ha någon typ av elektronik. Och det gick bra, säger Patrik Wincent.

– Många hade en längtan efter det digitala, men deltagarna fick ta hand om den typ av abstinens som uppstår när man är utan sin mobil och stämningen var fantastiskt bra. Bara känslan att vara ute i naturen och fika ihop, det var stort.

Till våren utökas verksamheten med ett nedkopplingsläger för vuxna.

– Vi har hittat en thailändsk ö som är fri från wifi och internet, där vi verkligen kan koppla av. Det blir en sexdagarskurs för vuxna som vill komma bort från all uppkoppling och får utbildning i att lära sig hantera elektroniken på ett mer balanserat sätt.

Förebilden finns i USA, där debatten om digital avgiftning, digital detox, pågått i några år.

Micke Darmell, föreläsare och författare till boken "Uppkopplad eller avkopplad: om konsten att verka i en uppkopplad värld" (2013), välkomnar den i hans tycke senkomna debatten.

– Hade vi inte ifrågasatt flowerpower hade jorden varit en haschplanta idag. Men detta är första gången i mänsklighetens historia som det har skett en så stor omvälvning utan att vi har ifrågasatt någonting. Och det paradoxala ju är att alla är överens. Ingen vill lägga fyra gånger så mycket tid på Facebook som på sina barn, ingen gör ett medvetet val att titta på telefonen 180 gånger om dagen. Vi vet ju någonstans att det inte är så bra att vara uppkopplad hela tiden, säger han.

– All it är skapad för att hjälpa oss att frigöra tid och effektivisera. Men vi måste också vara medvetna om vad tekniken gör med oss. Våra hjärnor är inte gjorda för att fokusera på mer än en sak åt gången, men vi har skapat en kultur där vi inte kan stå ensamma i en kö utan att ta upp våra mobiler för att få sällskap. Idag finns inte ett enda hem där man inte har sagt till varandra att stänga ner, stänga av.

Liksom Patrik Wincent säger Micke Darmell att han älskar internet.

– Men vi kan inte blunda för utvecklingen. Jag får ofta frågan vad det är för skillnad mellan att läsa nyheter i en tidning eller på en dator. Jag brukar svara att inte fan blir du beroende av en tidning. Hur många tar upp en tidning och börjar läsa den mitt under ett möte? säger han.

– Ständig uppkoppling stressar, och våra hjärnor får inte tid för återhämtning. Vi blir mindre effektiva och sover sämre. Man kan jämföra med en elitidrottsman: om han tränade 24 timmar om dygnet skulle han aldrig komma till OS. Vi måste se till att uppkopplingen blir det hjälpmedel det ska vara, och inte ett stjälpmedel.

Journalister och opinionsbildare tillhör de mest uppkopplade yrkeskategorierna. Det kan ha bidragit till att digitalstressdebatten kommit igång senare än i exempelvis USA, tror Micke Darmell. Men sent är inte för sent.

– Lika snabbt som den här kulturen har uppstått, lika snabbt kan vi ta makten över den.

Total avhållsamhet är inte medicinen mot ett digitalt missbruk, menar Patrik Wincent.

– Det vore naivt att tro att vi kan gå tillbaka till 1980-talet, det vill vi inte. Men det är viktigt att vi tittar på var det dyker upp negativa konsekvenser. Klagomål från omgivningen kan ge en fingervisning. Det gäller att hitta en balans.