Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Lund

Majoriteten: Välj andra spår än spårväg

En majoritet av Lunds kommuns invånare vill att kommunen ger upp spårvägsplanerna. Det visar Sydsvenskans egen opinionsundersökning.

Den första linjen är tänkt att gå från Lund C förbi Universitetssjukhuset, LTH, Ideon-området och vidare till Brunnshög.Bild: Skiss: Metro arkitekter
57 procent av de boende i Lunds kommun svarar nej på frågan om kommunen ska fortsätta att jobba för att få en spårväg mellan Lund C och Brunnshög. Knappt hälften så många, 26 procent, säger ja. Övriga svarar att de inte vet.
Se grafik på hur olika grupper röstade.
Resultatet skiljer sig mycket från de opinionsundersökningar rörande spårvägsprojektet som har gjorts tidigare. Den senaste undersökningen, gjord i höstas på uppdrag av Spårvagnar i Skåne (Spis), visade på nästan motsatta siffror: då var 26 procent av Lundaborna mycket eller ganska negativa, medan 48 procent var mycket eller ganska positiva.
Varför skiljer sig resultaten så mycket? Det finns flera möjliga förklaringar.
1. Det mest uppenbara är att regeringen i april i år, ungefär en månad innan Sydsvenskans undersökning gjordes, sa nej till att gå in med statliga pengar till spårvägen. Det uppmärksammade beskedet kan ha fått många Lundabor att svänga i sin inställning till projektet.
2. En annan faktor är att spårvägsmotståndet verkar ha vuxit med tiden. Mellan de undersökningar som Spis gjorde 2012 och 2013 ökade andelen negativa medan andelen positiva minskade.
3. Sedan Spis senaste undersökning har spårvägsmotståndarna organiserat sig ännu mer genom bildandet av partiet Förnyalund, FNL, och därigenom fått större genomslag.
4. Ytterligare en aspekt som man inte ska bortse ifrån är hur själva frågan är formulerad. Spis enkätundersökningar har ställt frågan ”Vilken är din spontana inställning till spårvagnar?” Sydsvenskans fråga lyder ”Regeringen hade inte med spårvägen i sin nationella transportplan. Ska Lunds kommun fortsätta jobba för att få en spårväg mellan Lund C och Brunnshög?”
Partivalet verkar inte ha någon avgörande betydelse för inställningen till spårväg. När man jämför svaren i spårvägsfrågan med de svarandes partisympatier visar det sig att alla partier har fler väljare som säger nej än ja.
Två partier, Miljöpartiet och Vänsterpartiet, skiljer sig från de övriga genom att ha nästan lika många positiva som negativa, men även här är nej-sägarna fler. Störst motstånd bland de etablerade partierna finns hos Folkpartiets väljare: två av tre FP-sympatisörer säger nej.
Det finns en tydlig koppling mellan ålder och inställning till spårvägsprojektet: bland de äldre är fler negativa än bland de yngre. Men även i den yngsta åldersgruppen, 18-39 år, är det fler som svarar nej än ja.
Frågan är om och i så fall hur de nya siffrorna kommer att påverka kommunens och de lokala partiernas agerande.
Efter regeringens nej till statliga pengar beslutade de ledande kommunpolitikerna att försöka hitta alternativ medfinansiering till spårvägsprojektet.
De rödgröna partierna hävdar dessutom att det kommer statliga pengar om det blir en rödgrön regering efter valet.
Samtliga partier i kommunfullmäktige har fram tills nyligen varit positivt inställda till spårvägen. Enstaka ledamöter har dock vädrat kritik och nyligen svängde Sverigedemokraterna till att säga nej till spårvägen. Efter valet i höst tyder mycket på att SD får sällskap av nybildade FNL bland fullmäktiges spårvägskritiker.
Trots det lär spårvägsförespråkarna med största sannolikhet ha en stabil majoritet i kommunfullmäktige efter valet, medan Lundaborna alltså verkar tycka att kommunen borde ge upp projektet.
Kommer gapet mellan medborgarnas åsikter och majoriteten av politikernas ståndpunkt att bestå? Kommer fler partier att ansluta sig till spårvägsmotståndarnas läger? Eller kan politikerna få Lundaborna att ändra inställning?

Spår i tiden

2003 öppnar bussgatan Lundalänken, som sträcker sig från Lund C via sjukhuset och LTH upp till nordöstra Lund och sedan längs Utmarksvägen. Redan från början är tanken att gatan ska kunna konverteras till spårväg någon gång i framtiden. Ända sedan 1980-talet har det förekommit diskussioner om spårväg i Lund.
2009 säger Region Skåne ja till att trafikera Lundalänken med spårvagnar, om kommunen vill det.
2010 antas Lunds nuvarande översiktsplan. Här finns spårvägar inritade till Brunnshög, till Dalby och till Staffanstorp. De är tänkta att förverkligas inom 20 år.
Samma år bildas Spårvagnar i Skåne, Spis, ett samarbete mellan de tre skånska kommunerna som planerar spårväg (Lund, Malmö och Helsingborg) samt regionen. Spis kontor ligger i gamla stationshuset i Lund.
2011 är förstudien till spårväg mellan Lund C och ESS på Brunnshög i Lund klar.
2013 tas under våren beslut hur spårvägens sträckning vid Clemenstorget ska bli.
Strax därefter beslutar regionen att påbörja upphandling av vagnar, depå och operatörstjänster, så snart finansieringen är löst.
I början av sommaren pekar Trafikverket ut spårvägen mellan Lund C och ESS på Brunnshög som en "namngiven brist", men beslut om staten ska gå in med pengar skjuts på framtiden.
I slutet av året antar kommunfullmäktige den fördjupade översiktsplanen för Brunnshög, där spårvägen har en viktig roll.
2014 meddelar regeringen i april att det inte blir några statliga pengar till spårvägen till Brunnshög. Kommunen bestämmer sig dock för att försöka hitta alternativ finansiering.
Gå till toppen