Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.

Myrspanare, mods, terrarieägare och leguanoffer Frank Madsen

Som barn låg han på mage och spanade på myror i Limhamn. Nu har 63-årige Frank Madsen jobbat 31 år på sitt livsverk, Malmö reptilcenter i Folkets park. Och han har inga planer på att pensionera sig.

Kontoret är fullt med märkliga detaljer och hettan närmast tropisk. Det här är hjärtat av Malmö Reptilcenter, Frank Madsens livsverk.
Många har fått för sig att det är någon form av kommunalt initiativ, tror att de betalar skatt till verksamheten och ifrågasätter inträdesavgiften på 80 kronor.
Men silkesaporna, krokodilerna och ormarna är inte någon politiskt grundad verksamhet, utan resultatet av en liten pojkes stora fascination för grodor, skalbaggar och myror.
Förra året fyllde terrariet, som Malmö reptilcenter allmänt kallas, 30 år.
– Djurintresset har alltid funnits. Så långt tillbaka jag kan minnas, säger Frank Madsen.
– Jag låg på mage och tittade på myror, larver från nyckelpigor, fjärilar och fjärilslarver. Men det som alltid har begeistrat mig allra mest genom alla tider är grodor och grodyngel, och den amfibievärld vi har. Bara att ligga och glo ner i en damm och se hur vattenödlorna går som små drakar där nere tycker jag är fantastiskt.
Frank Madsen är uppvuxen i Limhamn. Han minns skolutflykterna till Hammars park, där en damm med vatten från det intilliggande kalkbrottet utgjorde hem för en rad olika djur.
– Där var vattenödlor, grodor och paddor. Det var alltid liv i den! Det var en otroligt spännande upplevelse att gå runt där.
Men han gick inte raka vägen därifrån till att öppna terrariet i Folkets park. Han tog omvägen via modskravallerna i Malmö 1963, ”vi var 7000 mods som välte bilar på Södra Förstadsgatan”, och vidare via jobb som skorstensreparatör med egen firma.
När han som anställd vid Malmö museer 1982 arbetade med en utställning på Moriskan upptäckte han ett näst intill tomt växthus i Folkets park som hade använts för parkens planteringar.
– Jag gick in och där satt en före detta dekoratör. Jag sa: ”Vad fan ska hända här?” Han sa att det skulle rivas. Jag sa: ”Vad fan, då skulle man ju haft lite ormar och sånt här ju.”
Frank Madsen fick fatt i chefen för parken, som hade press på sig att göra området mer attraktivt. Denne nappade på idén med ”lite ormar och sånt” och sa åt den då 32-årige museiarbetaren och skorstensreparatören att räkna på saken.
Sedan tillbringade Frank Madsen hela vintern med att ställa i ordning det gamla växthuset, som idag har byggts om och byggts till i flera omgångar.
– Det har varit ett hårt jobb, säger Frank Madsen och ser sig omkring.
Silkesaporna tjattrar och papegojorna skriker. I terrarier med dödskallemärken klistrade på glasen vilar skallerormar och kobror.
Tre gånger har Frank Madsen blivit biten av giftormar. Men det var först när han 2012 råkade komma i vägen för en ilsk leguanödla som det höll på att gå riktigt illa.
Ödlan var inte giftig, men bettet orsakade blodförgiftning.
– Jag blev förlamad, och fick tillbringa en månad på akuten. Därefter fick jag vara ytterligare en månad på rehabiliteringshem. Det känns fortfarande som om höger fot är ombunden med ståltråd. Det sticker i den, och ryggen är lite stel.
Frank Madsens känslor kring att ha djur i fångenskap är kluvna. Samtidigt ser han hur människor blir allt mer avskärmade från naturen, och hoppas kunna göra om än en liten insats för allmänhetens förståelse för djurlivet i det vilda.
Till hösten fyller Frank Madsen 64. Några planer på att gå i pension har han inte.
– Men jag skulle gärna vilja resa ut och jobba som volontär. Rädda orangutanger kanske. Det finns jättemycket att göra!

Frank Madsen

Gör: Driver Malmö reptilcenter i Folkets park sedan 1983.
Ålder: 63.
Bor: Annelund, Malmö.
Familj: Tre barn och fyra barnbarn.
Intresse: Sköta kolonilotten och resa. Var som ung begåvad tecknare, men fattar numera sällan pennan i det syftet.
Gå till toppen