Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.

Skåne bygger för lite och för dyrt

Det byggs för lite och för dyrt i Skåne, enades paneldeltagarna om på ett seminarium i Almedalen på måndagen. Det är inte miljonprogram som byggs idag - utan miljonärsprogram: lyxiga villor och lägenheter i bra lägen, som få har råd att köpa.

Småhusbygge vid Skurup.Bild: Ola Nilsson (arkiv)
Människor söker sig till städerna som aldrig förr. I Skåne är det i Malmö, Lund och Helsingborg som människor främst vill bo, men där saknas bostäder.
Enligt Länsstyrelsen i Skåne är ansvaret för bostadsbristen de skånska kommunernas. De använder inte de planmöjligheter de har.
De exploaterar värdefull åkermark, istället för att förtäta i förorter och städer. Dessutom planerar de för fel typer av bostäder.
– Man bygger för fel målgrupp. Kommunerna har lämnat över makten till marknaden, men det här löser inte marknaden, säger Rebecka Engvall, planhandläggare.
Länsstyrelsen i Skåne har tagit fram en rapport som visar att kommunerna har klara detaljplaner för att bygga bostäder, ofta inne i tätorterna, som de inte använder sig av. Åtta kommuner har undersökts, däribland Malmö, Lund, Burlöv, Staffanstorp, Svedala och Eslöv.
Orsaken till att de inte används är att konjunkturen anses för dålig, och att marknaden inte finns för projekten.
En kritik som nyligen framfördes i en debattartikel i Sydsvenskan från en rad kommunalråd var att det är länsstyrelsen som sätter käppar i hjulen för nya bostadsområden genom en långsam handläggning. Men det argumentet gav paneldeltagarna i seminariet i Almedalen inte mycket för.
– Handläggningstiderna har blivit kortare i hela landet, så det är inte ett jättestort problem. Man kan inte heller pressa tiderna in absurdum. Vi vill ha bra planläggning för att det ska bli bra bostäder och bra områden att bo i, sade Karolina Skog (MP), kommunalråd från Malmö.
Enligt henne måste kommunerna även utanför Malmö börja arbeta med att bygga bostäder nära pågatågsstationer och förtäta istället för att rulla ut villamattor. Men det är enklare för en kommun att planera ett nytt område på jordbruksmark utanför samhället, än att bygga inne i befintliga orter, konstaterar hon.
– De pratar gärna om att bygga stationsnära, men de planerar bostäder på hopplösa lägen, där man måste ha bil.
Rebecka Engvall på Länsstyrelsen i Skåne anser att dialogen mellan kommunerna måste bli bättre.
– Kranskommuner kan erbjuda komplement till boende i Malmö. De ska tänka tätort och att bygga centrum, och inte enformiga rader av hus som ser likadana ut och som människor flyttar till för att de är den enda typ som finns.

Detaljplaner - men inga bostäder

Malmö har tio. Lund har fyra. Burlöv fem, Eslöv fyra, Staffanstorp två och Svedala tre beslutade detaljplaner som inte används.
Några exempel i Malmö: Gyllins trädgård, Mobilia, Lerteglet i Oxie, Stapelbädden.
I Lund: Klostergården och Stora Råby.
Länsstyrelsen i Skåne har i en rapport undersökt 32 detaljplaner i Skåne. 27 av dem har genomförandetid kvar, det vill säga kan fortfarande användas. 24 av planerna handlar om förtätning, på mark som tidigare exempelvis använts av industrier. 24 planer medger flerbostadshus. Planerna har inte blivit satta i verket på grund av att marknaden inte finns för projekten. Äldre och unga barnfamiljer är målgrupper för projekten. Ett av projekten gäller studentbostäder.
Gå till toppen