Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Arctic Monkeys nya apkonster kommer inte till sin rätt

Arctic Monkeys, Orange scen 5/7.

Arctic Monkeys.Bild: Peter Frennesson
Arctic Monkeys charmade när de som valpar stod på Arenascenen 2006, men att det fanns utvecklingspotential i grabbgänget var ändå en överraskning. Nya, femte albumet "AM" kan vara deras bästa.
Alex Turner har utvecklats som sångare, fast live märks det tyvärr inte; han är en entonig, arrogant fnysande och fräckt fräsande vokalist som är bättre på att babbla än att sjunga. Sedan han lämnat sin ungdomliga iver bakom sig, någonstans bland asfalten i uppväxtens Sheffield, har han utvecklats till en sorts crooner — han låter som en bakfull Frank Sinatra.
De är fortfarande för små och för enkelspåriga för största scenen.
"Brainstorm" ger ett osorterat intryck — de kan inte hålla reda på alla disparata partier, från dubbla baskaggar till discotrummor till twanggitarr, och ge musiken flyt. Matt Helders falsettkörer ger musiken spännvidd och är ovärderliga i låtar som "Do I Wanna Know?" och "Arabama". Men det hinner bli ordentligt jämntjockt innan "No 1 Party Anthem" äntligen bryter av.
Gå till toppen