Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Sverige

Nu äter vi grönt som aldrig förr

Svensken äter tretton kilo rotfrukter och fyrtiosju kilo grönsaker om året.

Inte någon gång sedan Jordbruksverket 1960 började föra statistik över vår konsumtion av livsmedel har det varit sådan rusning i grönsakslandet som idag.
På två år har vår konsumtion av rotfrukter ökat med över 40 procent, från drygt nio till tretton kilo per person och år.
Även de färska grönsakerna slår rekord. Ökningen på två år är 7 procent.
Idag äter vi dubbelt så mycket rotselleri, palsternackor, rödbetor och andra rotfrukter som för ett halvt sekel sedan. Och tre gånger så mycket färska grönsaker.
– En viktig förklaring till den långsiktiga utvecklingen är förstås att utbudet av färska grönsaker är mycket större nu än på 1960-talet. Och att vi kan köpa dem året om, säger Hanna Sepp, universitetslektor i mat- och måltidskunskap vid Högskolan i Kristianstad.
Till detta kommer våra förändrade matvanor, säger Håkan Jönsson, etnolog vid Lunds universitet och koordinator för Matforskarnätverket.
– I takt med att intresset för medelhavsmat och asiatiska rätter växte ökade också vår konsumtion av färska grönsaker, som är mycket vanligare i de kulturerna än i den traditionella svenska husmanskosten.
Rotsakernas uppsving är däremot av färskare datum, konstaterar forskarna.
– Bara för ett par år sedan kunde du inte beställa in en ugnsbakad rotselleri på krogen, nu är det självklart, säger Hanna Sepp.
– Rotsakernas anseende drabbades hårt när den traditionella svenska maten fick dåligt rykte för några årtionden sedan. Och det blev inte bättre av den tråkiga råkosten, där principen tycktes vara ”ju nyttigare desto tråkigare”, säger Håkan Jönsson.
Idag har stämpeln på rotsaker som fattigmanskost släppt, säger etnologen. Det beror i första hand på kändiskockarna som i flera år har lagat läckra rotsaker på gourmetkrogar och i tv – och upphöjt dem till huvudrätter. ”Grönsakerna är inte bara tillbehör utan det mest väsentliga”, sade kocken Paul Svensson när han gav ut sin kokbok häromåret.
– Paul Svensson vänder på det och gör köttet till ett tillbehör i stället. Det är klart att det får genomslag när en rad kända kockar för fram det budskapet, säger Hanna Sepp.
”Vegetariska rätter blir en naturlig del i den gemensamma matkulturen den dag ’vegetariskt’ inte längre är detsamma som ett ideologiskt ställningstagande.” Så sa Håkan Jönsson i Sydsvenskan för fem år sedan. Är vi på väg dit nu?
– Ja, i viss mån. Rent retoriskt är det fortfarande mycket ideologi i det, men i praktiken är det inte lika annorlunda eller konstigt att äta vegetariskt idag, säger Håkan Jönsson.
Men det finns flera faktorer bakom utvecklingen, tillägger Hanna Sepp.
– Hälsobudskapet att vi borde äta mer grönsaker och frukt känner ju minsta barn till sedan länge. Sedan tror jag också att klimatdebatten har börjat få genomslag i matvanorna.
Gå till toppen