Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Kultur & Nöjen

Wikipedianer blir allt vanligare

Den är världens sjätte mest besökta webbsida och antalet läsare ökar. Wikipedia skapas av användarna själva, men vilka är de egentligen? Och vad driver dem?

Det är eftermiddag på ett nätverksföretag i Malmö. Från en bärbar dator hörs svag musik av den estniske kompositören Arvo Pärt. Johan Jönsson irriterar sig på den långsamma internetuppkopplingen.
– Lite pinsamt på ett IT-företag, men det trådlösa nätverket är inte samarbetsvilligt i alla rum.
Han arbetar som produktutvecklare, men vi träffas av en annan anledning. Johan Jönsson är wikipedian. Allt började för tio år sedan i pojkrummet hemma i Floget utanför Vänersborg. Wikipedia hade funnits bara ett par år och den språkintresserade sjuttonåringen upptäckte att det förekom stavfel i uppslagsverket. Han kunde inte låta bli att rätta till dem och började snart redigera egna artiklar. Sedan dess har han inte bara ägnat sig åt Wikipedia på fritiden utan också arbetat för dess stödförening, Wikimedia Sverige. Då la han femtio timmar i veckan på sajten. Idag räcker det ofta med tio.
– Det kan vara när som helst. På lunchrasten, eller på kvällen. Det är lite som när andra sitter och tittar på dålig tv. Man är för trött för att göra något som kräver mycket ansträngning mentalt. Då kan man korrekturläsa Wikipedia istället.
Enligt uppslagsverkets egen definition är en wikipedian en person som redigerar på Wikipedia. Enligt Johan Jönsson ska det också göras med viss regelbundenhet.
– Det är någon som har ett aktivt och varaktigt intresse av att förbättra Wikipedia.
I Sverige är omkring 800 wikipedianer aktiva varje månad. Ungefär hundra av dem gör hundratals redigeringar per månad. Den typiske wikipedianen är en högskoleutbildad västerländsk man mellan 22 och 29 år. Johan Jönsson stämmer till synes perfekt in i bilden.
En stor del av den tid han lägger ner på Wikipedia går åt till att rätta sådant som inte har med det egentliga innehållet att göra. Som att ta bort uppenbart medvetna felskrivningar, eller klotter, justera källhänvisningar eller ändra i kommateringen. Fram tills nyligen var han också administratör och hade som sådan möjlighet att blockera andra användare som misskötte sig. Han kunde också stänga ned konton och låsa artiklar om det spårade ur. För det klottras mycket på Wikipedia. Så mycket att somliga administratörer ägnar större delen av dygnet åt att sanera.
– Den typiskt ”roliga ändringen” görs gärna med könsord, av någon som sitter på rasten på högstadiet. Det avslöjar ip-adressen.
Nätverket flyter bättre. Johan Jönsson ser att någon ändrat i en text om fotbollsspelaren Cristiano Ronaldo. Efter meningen ”Han var med i den trupp som lyckades ta silver vid EM 2004” har någon lagt till ”Och ta människor levande”. På mindre än en sekund är tillägget borta.
– Typiskt exempel på det här att nu ska vi ha roligt och göra en destruktiv redigering.
Allt som redigeras på Wikipedia sparas, vilket gör det möjligt att gå tillbaka i artikeln och se de ändringar som gjorts. Men det finns också en särskild sida för de oseriösa redigeringar som wikipedianerna anser vara roliga på riktigt. Johan Jönsson visar.
– Här har någon skrivit en artikel om hur många ”love” det finns i Beatles låt ”Love Me Do” och kommit fram till 25 stycken.
Det finns också artiklar om påhittade ämnen, som en återkommande om djuret ”lurvpöse”. En skygg art som ska finnas i Hälsinglands skogar. Djuret sägs i ovanliga fall angripa människor, i synnerhet ”svaga individer” som på dataspelsspråk ”bara har två hjärtan kvar”.
Bland hyllorna på Lunds stadsbibliotek letar Dag Ekholm efter en del av bokverket ”Djurens värld”, som gavs ut på 60-talet.
– Märkligt, den borde finnas här.
Han vänder sig till en bibliotekarie som kommer förbi.
– Finns den inte i referensbiblioteket? Det borde den göra. Jag tycker det är fel att magasinera den måste jag säga.
Fram till 2011 fanns zoologiska museet bakom universitetsbiblioteket i Lund. När universitetet beslutade om nedläggning engagerade sig Dag Ekholm och en fotograf i att dokumentera samlingarna, som bestod av sådant som uppstoppade däggdjur, valskelett och kräldjur.
– Det var då jag kom på att varför inte skriva en artikel på Wikipedia? Jag skrev en rätt rejält lång artikel, så gå in och titta på den. Den är i stort sett oförändrad.
Dag Ekholm är nybliven pensionär. Han är utbildad läkare och har forskat i molekylärbiologi. De senaste tolv åren har han arbetat som lektor i biologi vid Spykens gymnasieskola i Lund.
– Jag har alltid varit intresserad av uppslagsverk. Jag har inte läst romaner och sådant utan bläddrat i uppslagsböcker.
Medan bibliotekarien går ner i arkivet för att hämta några exemplar av ”Djurens värld”, fångar en annan bok Dag Ekholms intresse. Det är en bestämningsnyckel för kräftdjur, en artgrupp som blivit lite av hans specialitet på Wikipedia.
– Jag har satsat på att snygga till kräftdjuren. Det är väldigt spännande när man skrivit något. Då sätter man det på en bevakningslista så att man kan se om någon är inne och ändrar. I artikeln om räkor var det en av de mer etablerade användarna som skrev ”snygg uppstyrning av artikeln om räkor”. Då blev jag ju glad.
När han får inspiration händer det att han sitter framför datorn från morgon till sen kväll.
– Det är ju tröttsamt, men det är så roligt att skriva när det är ett intressant ämne. Man kan liksom inte släppa det.
Men du får inte betalt.
– Man behöver väl inte få betalt för allt man gör. Om jag går ut i naturen så får jag inte heller betalt.
Berättelsen om Wikipedia tar sin början i USA i januari 2001. I maj samma år skapas den första artikeln på svenskspråkiga Wikipedia. Målet med uppslagsverket är att samla all världens kunskap på samma ställe. Tillgången ska vara gratis i princip vem som helst ska kunna redigera artiklar. Idag är Wikipedia världens sjätte mest besökta sajt, enligt det amerikanska IT-företaget Alexa.
– Många människor grundar sina faktapåståenden på Wikipedia idag. Det är en oerhört viktig kunskapskälla, säger Olof Sundin, professor i Biblioteks- och informationsvetenskap vid Lunds universitet och som forskat om Wikipedia.
När den här texten skrivs består svenskspråkiga Wikipedia av drygt 1 700 000 artiklar. Sedan 2013 har antalet ökat markant tack vare att en av användarna, Sverker Johansson från Lund, skapat en robot som automatiskt läser in och publicerar material från officiella databaser.
Eftersom Wikipedia byggs upp av användarna själva och eftersom vem som helst kan bli wikipedian, förekommer det förstås felaktigheter i artiklarna. Den första april varje år intensifieras klottret. Men ofta rättas felen till av vad Olof Sundin kallar kunskapens vaktmästare.
– Problemet ligger inte så mycket i Wikipedia utan i människors bristande kritiska hållning. Saker och ting tenderar att bli lite mindre osynligt på nätet. Tidigare visste man när man gick fram till bokhyllan att man var i ett uppslagsverk. I dag ställer man inte alltid de viktiga frågorna kring källorna. Att det smyger sig in fel har det nog alltid gjort, även i traditionella uppslagsverk.
Men det finns ett annat problem med Wikipedia. Enligt en studie från 2011 är bara en av tio wikipedianer en kvinna. En sådan snedvridning är problematisk, menar Sara Mörtsell, utbildningsansvarig på Wikimedia Sverige.
– Jag tycker att det är ett jättestort problem. Syftet med Wikipedia är att samla all världens kunskap. Om det bara är skribenter som representerar hälften av mänskligheten så kommer man aldrig dit.
De senaste åren har Wikimedia arbetat aktivt för att engagera kvinnliga användare. Tidigare i sommar hölls en kreativ verkstad på Malmö konsthall, med syfte att skapa artiklar om kvinnliga konstnärer. Initiativtagare till försöket var Linda Fagerström, doktor i konstvetenskap och konstkritiker.
– Jag hade googlat en kvinnlig konstnär för tusende gången och för tusende gången fått ett dåligt resultat. Jag svor för tusende gången framför datorn. Sedan tänkte jag, varför förbanna mörkret när jag kan tända ljus?
På nyårsafton 2013 lovade hon sig själv att skriva en artikel i veckan om sitt specialområde och har i princip hållit det löftet. Som forskare var hon länge skeptisk till Wikipedia. Hon har irriterat sig på att studenter använt webbplatsen som källa istället för böcker. Nu har hon ändrat uppfattning.
– När man jobbar på universitet har man en skyldighet att dela med sig av sin kunskap, den så kallade tredje uppgiften. Det här är ett bra sätt att jobba med den.
Varför tror du att färre kvinnor än män skriver på Wikipedia?
– Av samma skäl som det finns få kvinnor i offentligheten i allmänhet. Makt har fram tills helt nyligen varit förbehållet män. Samhället och skolan uppmuntrar pojkar att ta mer plats än flickor. När det gäller Wikipedia hör det också till saken att det handlar om teknik. Män har fått lära sig att anamma ny teknik i högre grad än kvinnor.
Tillbaka på IT-företaget i Malmö packar Johan Jönssons ihop sin dator.
– Hade du frågat någon för femton år sedan om ett sådant här projekt skulle funka så hade de hånskrattat åt dig. Du kan inte få folk att bygga ett uppslagsverk på fritiden. Det är en fullkomligt bisarr idé.
Under sina år som wikipedian har han skrivit om geografi, litteratur och retorik. Han redigerar artiklar varje vecka och ser ingen anledning att sluta.
– Det är roligt att dela med sig av kunskap. Det är roligt att upplysa världen.
Är det så du ser det?
– Ja. Det är ju det man gör. På gott och ont är det Wikipedia människor vänder sig till när de ska få reda på någonting.

Så gör du för att bli en wikipedian

1. Anta ”jag kan fixa-inställningen”
Börja läsa Wikipedia med förhållningssättet som gör att du reagerar så här på felaktigheter eller brister: ”Vilken tur att just jag såg det - det här kan jag fixa!”.
2. Hitta kunskapspassionen
Kolla runt på Wikipedia inom ämnen som intresserar dig och där du har, eller kan få, tillgång till källor. Om du skriver ”Kategori:stubbar” i Wikipedias sökruta så hittar du mängder av mycket korta artiklar inom alla ämnesområden som väntar på att bli utökade.
3. Satsa mer på innehåll än form i början
Fokusera på att skriva neutral text och ange källor som backar upp informationen. Andra kan komma efter och fixa till ditt bidrag så att det blir mer standardiserat, så fungerar samarbete på Wikipedia och du lär dig när du ser vad som händer med ditt bidrag.
4. Håll koll på senaste ändringarna
I Wikipedias vänstermeny finns alltid länken ”Senaste ändringar” där alla redigeringar på svenskspråkiga Wikipedia loggas. Vilka artiklar redigeras och vad diskuterar de andra användarna? Det här är en plats att upptäcka klotter eller andra oseriösa bidrag, som du så klart kan hjälpa till att ta bort.
5. Planera långsiktigt
Sätt ett personligt mål för hur mycket tid du är villig att lägga på din wikipedian-utveckling. Är två timmar i veckan möjligt? Kanske kan målet i början vara att göra minst fem redigeringar i veckan? Regelbundenheten är viktig för att bli tryggare med tekniken, formen och givetvis gemenskapen.
Allt enligt Sara Mörtsell på Wikimedia.
Gå till toppen