Svenska företag kan göra en ansökan till Tullverket om att importerade varor som gör intrång på deras rättigheter, i dagligt tal piratkopior, ska stoppas. Tullen har i dagsläget ansökningar från över tusen olika företag, nära en tiodubbling på tio år.

Per Holgersson, specialist på immaterialrätt och produktsäkerhet på Tullverket, säger att ökningen av antalet ansökningar bekräftar hans känsla av att piratkopiorna är ett växande problem.

Tullverket stoppade förra året piratkopierade artiklar till ett värde av fyrtio miljoner kronor. Det var nära en fördubbling jämfört med 2012, men strax under eller i samma nivå som de sex åren dessförinnan.

Mätt i antal artiklar var det strax över 100 000 kopior som stoppades i fjor. Det var klart mer än åren 2010 till 2012, men betydligt mindre än de tre föregående åren.

När tullen hittat misstänkt falska varor ligger de i praktiken kvar på det lager där de hittats medan rättighetsinnehavaren och importören kommer överens om vad som ska hända med dem. I de allra flesta fall kommer de överens om att piratkopiorna ska förstöras. Om importören vägrar kan rättighetsinnehavaren välja att lämna in en stämningsansökan.

– Det är upp till rättighetsinnehavaren att driva ärendet mot importören. Tullverket kan inte självt göra det, säger Per Holgersson.

Drygt sjuttio procent av tullens ingripanden mot piratkopior görs bland mindre post- och kurirförsändelser.

– Jag har en känsla av att det i hela EU var vanligare att företag tog in kopior och sålde vidare härifrån för fem eller tio år sedan. Nu låter man folk beställa på nätet och skickar det direkt från producentlandet.

De vanligaste frågorna till Konsument Europa (en enhet inom Konsumentverket som arbetar med e-handel inom EU) när det gäller piratkopior rör kläder, väskor och glasögon av kända och exklusiva märken. Enhetschefen Jolanda Girzl säger att det även utöver kopiornas ofta bristande kvalitet finns skäl att undvika dem.

– Det finns en moralisk aspekt: människor har investerat och arbetat fram designen och fått skydd för sin produkt.

Dessutom menar hon att det många gånger ligger organiserad brottslighet bakom tillverkningen, som inte sällan innefattar barnarbete.

– Om man handlar produkter med tvivelaktig bakgrund är man med och bidrar till detta.

För varor som läkemedel, leksaker eller livsmedel tillkommer en säkerhetsaspekt. För piratkopior finns det ingen som tar ansvar för att de är tillverkade på rätt sätt, uppfyller säkerhetskrav och faktiskt innehåller det som påstås.

– Läkemedel kan innehålla farliga substanser och vara verkningslöst. Det kan vara förenat med fara att använda.

Hennes tips för att undvika att bli lurad på nätet är att ta reda på så mycket som möjligt om företaget som ligger bakom. En enkel sökning efter andra konsumenters erfarenheter kan ibland räcka långt.

– Många gör det efter att problem uppstått, jag skulle önska att konsumenterna var duktigare på att göra det innan. Att göra de här extra kontrollerna på nätet tar inte så lång tid.

Per Holgersson säger att falska varor ibland också letar sig in i vanliga butiker. I vissa fall kan det vara svårt för en konsument att skilja dem från en äkta vara.

– Men om man hittar något på nätet som kostar en tredjedel så kanske man borde förstå att något inte stämmer. Man får gå på känslan.

Om det verkar för bra för att vara sant så är det nog det också?

– Ja, det är en bra sammanfattning.

Kolla upp företaget på webbtjänsten Howard hos Konsument Europa eller via några internetsökningar. Läs på olika forum om andra konsumenters upplevelser om företaget.

Läs igenom köpvillkoren noga.

Avstå från köp där kvalitén, priset eller försäljningsmetoden gör dig misstänksam.

Kontrollera vad som gäller ångerrätt, reklamationer och garantier.

Läs den information som ges om själva produkten och kontrollera innehållsförteckning till exempel vid köp av smink, hälsoprodukter och läkemedel.

Spara alltid orderbekräftelse, kvitto och ta även skärmdumpar under köpet.