Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

"Mindre bra idéer" är värd att ta strid för

”Mindre bra idéer”, Galerie Leger, t o m 19/8.

En person med anknytning till Hells Angels ska ha krävt att logotypen skulle plockas ner från Galerie Legers väggar. De fick som de ville.Bild: Okänd
”Mindre bra idéer” kallar Peter Johansson sin utställning på Galerie Leger. Där samlar han grupperingar och företeelser i samhället, vilka alla har en våldsam potential och företrädesvis manliga medlemmar/utövare. Det gäller inte minst då de förhåller sig till demokrati och yttrandefrihet – antingen i rollen som försvarare eller angripare. Med sedvanlig träffsäkerhet sätter han fingret på det svenska samhällets mindre sympatiska drag, och redogör i koncentrerade texter för vad det handlar om.
Det kan vara företeelser som på en gång symboliserar trivsel och hot, trygghet och våld. I korgar av metall väntar tomater och ägg – harmlösa råvaror i de flesta kök, men även klassiska projektiler att kastas vid demonstrationer och upplopp. Bland de representerade finns det högerextrema Svenskarnas parti, supportergruppen Black Army, men också Polisen, ett knippe järnrör och en prinsesstårta. Att de två senare verken har en direkt koppling till Sverigedemokraterna lär knappast gå någon förbi. I en serie fotografier återges den höstkväll år 2012 då tre av partiets representanter under rasistiska förtecken och med järnrör i handen muckade bråk med förbipasserande.
Redan på vernissagen stod det klart att vissa ansåg att själva utställningen var en mindre bra idé när motorcykelklubben Hells Angels ringde och krävde att verket som återger deras logotyp skulle plockas ner. Nu ligger det stora bildtrycket ihoprullat på golvet. I det gränsland där frågor som upphovsrätt, varumärkesskydd och yttrandefrihet sätts på spel, hamnar konsten här i hetluften utanför sin egen trygga sfär. Vilket rimligen, på sitt sätt, är precis vad som är syftet.
Här finns en intressant parallell till hur konstens gränser just nu prövas i ett annat fall: rättegången mot gatukonstnären Dan Park och galleristen Henrik Rönnquist. Anklagade för att ställa ut bilder som rymmer inslag av hets mot folkgrupp, hänvisar de till sin yttrandefrihet – vilken i detta fall kan ses som liktydig med rätten att kränka och trakassera. Peter Johansson synar däremot kritiskt just de sammanslutningar som kan sägas utöva hets mot folkgrupp, alternativt har kopplingar till kriminalitet eller där verksamheten rymmer inslag som åsidosätter alla människors lika värde. Till skillnad från Parks är detta ett arbete väl värt att ta strid för.
Noga betraktat har verket ifråga enbart fått än skarpare laddning. I sin nuvarande form, censurerat men ändå närvarande, blir det en direkt påminnelse om vilket samhälls- och kulturklimat som blir följden när mindre bra idéer får styra. Det finns dock inget tvivel om att utställningen i sig bottnar i en riktigt god idé, som fått ett vasst och angeläget utförande.
Gå till toppen