Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

De går i krig för kalifatet

De sunnitiska jihadisterna i Islamiska staten (IS) är på stark frammarsch i norra Irak. Rickard Lagervall vet mer om den extrema rörelsen.

Bilden är en av IS egna propagandabilder. Den omaskerade mannen är Shakir Waheib, en av rörelsens förgrundsgestalter. Det är okänt var och när bilden togs.
Efter att i snabb takt erövrat ett sammanhängande område i Syrien och Irak, infört stränga morallagar som påtvingar kvinnor nikab, stängt offentliga parker för att hindra romantiska möten och infört rökförbud, samt en extremt rigid tillämpning av sharialagar med dödsstraff och stympning som centrala inslag, fann den islamiska staten, IS, tiden mogen att utropa kalifatet den första dagen av ramadan.
IS har fördömts av såväl den Qatarbaserade predikanten Yusuf al-Qaradawi som det tunisiska Nahdapartiets ledare Rachid Ghannouchi och sunniislams mest respekterade institution och världens äldsta universitet – al-Azhar i Kairo. Påbudet att all världens muslimer skulle svära trohetsed till den nya kalifen Ibrahim fördjupade sprickan även bland världens jihadister. Al-Qaidas huvudgren påminde om att Bin Ladins arton år gamla trohetsed till talibanernas ledare mulla Omar fortfarande gäller och antydde att om det finns någon kalif så är det han. Detta ställer världens jihadister inför ett tydligt val: al-Qaida eller IS.
Både al-Qaida och IS betraktar parlamentarisk demokrati som shirk – att sätta något vid sidan av Gud – i detta fall folkvalda politiker som stiftar mänskliga lagar istället för att tillämpa Guds lagar. Därför har båda grupperna fördömt andra islamistiska rörelser som Muslimska brödraskapet på grund av att de verkar parlamentariskt. En av jihadisternas främste ideologer, Abu Muhammad al-Maqdisi, har anklagat Hamas för att vara avfällingar eftersom de ställer upp i parlamentariska val.
al-Qaidas och IS vision av ett islamiskt rike som tillämpar sharia i en extremt rigid tolkning saknar motsvarighet i muslimsk historia. För medan den klassiska, normativa litteraturen om hur sharia bör tillämpas innehåller frekventa hänvisningar till hududstraff, som amputering av kroppsdelar för stöld, indikerar befintliga historiska källor att denna tillämpning var högst begränsad i praktiken.
Islamisk lag finns inte nedskriven i en bok utan är en lärotradition som tolkats och tillämpats olika i olika tider och på olika platser. Detta gäller även religiösa minoriteters position. Under kalifatet betraktades kristna, judar och andra monoteister som Bokens folk och tillerkändes status som dhimmi, skyddsfolk. Detta innebar att de fick härskarens beskydd i utbyte mot att de betalade en särskild skatt – jizya. I de historiska kalifaten hindrade dock inte detta kristna och judar från att spela centrala roller inom förvaltning och kultur.
Massflykten av kristna tyder på att detta beskydd inte är mycket värt under IS välde. Som Rakel Chukri beskrev på dessa sidor (24/7) har kristna hem markerats med N (för nasrani, kristna), och de kyrkor som inte förstörts har fått korsen avlägsnade. Den amerikanske forskaren Matthew Barber rapporterar på plats att de kristnas öde verkar bero på vilka jihadister de möter. Medan de irakiska är vana vid kristen närvaro verkar jihadister från det religiöst homogena Nordafrika betrakta den som en skandal.
Liksom al-Qaida ser IS shiamuslimer som avfällingar och värre än kristna, eftersom de vägrar att erkänna de fyra första kaliferna och därmed saknar existensberättigande. Men värst utsatt är den lilla gruppen yazidier, som inte räknas som Bokens folk och därför av IS betraktas som hedningar. Förra söndagen intog IS staden Sinjar vars yazidiska majoritet nu irrar omkring i bergen. Ett tusental har till och med flytt till inbördeskrigets Syrien.
Enligt Matthew Barber vet ingen vad som händer ens i närmaste by och ett rykte kan när som helst orsaka en folkvandring. Kristna och yazidier är panikslagna men för deras sunnimuslimska grannar fortsätter livet som vanligt. Medan sunnimuslimer är oroliga för att hamna under en repressiv regim fruktar minoriteterna för sin existens.
En avgörande skillnad mellan de jihadistiska grupperna är att al-Qaida utför en global jihad – i bemärkelsen heligt krig – i en mängd olika områden medan IS koncentrerar sig på ett erövra ett sammanhängande landområde. IS har dessutom konkurrerat ut al-Qaida i rekryteringen av unga män och beräknas ha 3 000 utländska krigare från Europa och Nordafrika.
Saudiarabiens och Turkiets roll för IS framgångar har diskuterats. Varför kunde IS länge röra sig så fritt över den turkisk-syriska gränsen? Dessa stater har först nu börjat ta IS på allvar. Finansiellt är IS självförsörjande nu eftersom de kontrollerar olje- och gasfälten i stora delar av Syrien och Irak. Dessutom har de kommit över amerikanska vapen som den irakiska armen lämnade efter sig i reträtten från irakiska Mosul tidigare i sommar, men också en halv miljard dollar i riksbankens filial där.
Den pakistanske journalisten Ahmed Rashid, som skrivit standardverket om talibanerna, uppskattar IS kärna till 10 000 militärt tränade. Nyckeln till IS framgång ligger i det kaos som är resultatet av inbördeskriget i Syrien samt Iraks shiamuslimske premiärminister Nuri al-Malikis maktfullkomliga politik som utestänger sunniter från offentliga poster och oljeinkomsterna. al-Malikis definition av all sunnitisk opposition som terrorism, som resulterat i godtyckliga massarresteringar och tortyr, har blivit en självuppfyllande profetia. Många sunniter är helt enkelt mer rädda för den irakiska armén än för sunnimiliser. Även Iraks främsta ayatollor – shiitiska religiösa ledare – har insett detta och krävt en politik som inkluderar sunniter. IS kan endast besegras om sunniter upplever den irakiska staten som ett skydd istället för ett hot.

Kalifat

Det politiska ämbete inom den islamiska världen, som innehades av en kalif. Kalifatet var också namnet på den politisk-religiösa islamiska staten efter Muhammeds död.

IS

Islamiska staten, väpnad sunniislamistisk rörelse, främst aktiv i Irak och Syrien. Har sina rötter i en liten grupp som bildades av jordaniern Abu Musab az-Zarqawi i Afghanistan 2000.
Källa: NE
Gå till toppen