Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Världens vägval

Lokala, gröna initiativ räcker inte, skriver Per Gahrton.

Redaktörer: Karin Bradley och Johan Hedrén.

Author: Green Utopianism – Perspectives, Politics and Micro-Practices.. Publisher: Routledge.. PublishYear: 2014.
Utopi är ett ord som brukar väcka motstridiga känslor. För en del betyder det drömmen om ett idealsamhälle, för andra väcker det farhågor om en framtidsvision som är så detaljreglerad att den riskerar att urarta i totalitärt förtryck. Därför är det nog ingen tillfällighet att indexet till en ny bok om grön utopism inte upptar namnet Ernest Callenbach, som i den moderna gröna rörelsens barndom gav ut en uppmärksammad bok om ett utopiskt samhälle, ”Ecotopia” (1975). Förklaringen är förstås att ”Ecotopia” har drag av planritning (blueprint), något som författarna till antologin ”Green Utopianism” vill distansera sig från.

Premiuminnehåll

Det krävs ett premiumpaket för att se detta innehållet. Tillåt javascript på den här sidan för att köpa ett.

Gå till toppen