Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Kultur & Nöjen

Nu har retoriken blivit ett hett ämne

Aristoteles beskrev retorik som ”konsten att, vad det än gäller, finna det som är bäst ägnat att övertyga”. En mängd böcker i ämnet tyder på ett ökande intresse för talekonsten.

Bild: Petter Bjerregaard
Från antiken till 1800-talet var retoriken grunden till all kunskap. Sedan hamnade den i kylan. Men nu är retoriken tillbaka. Lunds universitet har fått sin första retorikprofessor på tvåhundra år och det ges ut mängder av böcker i ämnet.
Elaine Eksvärd, som brukar analysera politikertal i tv, släppte redan 2011 boken ”Snacka snyggt”. Nu kommer den i en reviderad utgåva. I den får man lära sig sådant som att ”skapa en mental retorisk plats” och ”presentationsteknik där du är verktyget – inte din powerpoint”.
Elaine Eksvärd driver en retorikkonsultfirma och föreläser ofta för näringslivstoppar som vill bli bättre på att få folk att lyssna på deras föreläsningar. Hon säger att det är en konst som få offentliga personer behärskar nuförtiden. Dagens politiker ger hon inte mycket för. Det dyker upp någon sådär vart tjugonde år som håller måttet – Olof Palme på sin tid, Gudrun Schyman idag, menar hon.
– Det är personer som har förmågan att vara sig själva. Och de kan hålla tal även när de inte är i talarstolen. Du kan be dem att stå och prata rätt upp och ner och de kommer att hålla ett brandtal, säger Elaine Eksvärd.
Tittar man på utgivningen av retorikböcker kan man se en huvudströmning: handböcker med fokus på just framförandet. Hur man håller tal på bröllop och begravningar. Hur man ska vara klädd, vilken kroppshållning man ska ha. Och så vidare.
Men retorik handlar om mer än så.
Anders Sigrell, professor i retorik vid Lunds universitet, ställer en retorisk fråga: Är retorik det faktiska sägandet, eller är retorik det teoretiska studiet av det faktiska sägandet?
Efter en konstpaus kommer svaret:
– Det är både och. Retoriken erbjuder en möjlighet att reflektera över kommunikationssituationen. Inte bara när du själv ska skriva eller säga något, utan också när du lyssnar och läser.
När retoriken föddes, 400 år före vår tideräkning i antikens Grekland, var tanken att kunskap får sitt värde först när den kan kommuniceras mellan olika människor.
Under antiken, medeltiden och renässansen låg retoriken till grund för all undervisning.
Men i slutet av 1700-talet, i samband med upplysningen och positivismens framväxt, fick retoriken en nedgång. Den moderna vetenskapen lade tonvikt på hårda fakta och empiri, medan retoriken handlade om att verkligheten skapas med språket.
Dödsstöten kom med romantiken på 1800-talet. Idén om geniet härskade, och det talade eller skrivna ordet uppfattades som en gåva. Vilket gick på tvärs med retorikens grundantagande att förmedlingstalang är något som kan tränas upp. I mitten av detta århundrade försvann retorikundervisningen från den svenska skolan.
Vändningen kom på 1920-talet, när forskare började intressera sig för hur språket formar verkligheten. Och efter andra världskriget fick retoriken ännu mer relevans, som ett verktyg att analysera och förstå den nazistiska propagandaapparaten.
När Anders Sigrell fick sin professur 2008 var det första gången på tvåhundra år som Lunds universitet hade en professor i retorik. Idag är retorik återigen ett etablerat akademiskt ämne. Det går att läsa på många svenska högskolor och universitet, och sedan 2011 står det inskrivet i läroplanen för gymnasiet att eleverna ska lära sig den retoriska arbetsprocessen. Frasen ”Det där är bara retorik” har blivit obsolet.
Vad är då orsaken till detta uppsving?
Anders Sigrell vill snarare se perioden då retoriken var ute i kylan som en historisk parentes – nu har den bara återtagit sin rättmätiga plats i värmen.
Elaine Eksvärd tror att folk har börjat förstå att retorik inte är manipulation.
– Retoriken kan liknas vid en hammare, vars syfte är att spika upp saker på väggen. Om hammaren hamnar i fel händer, säg Hitlers, så blir det ju ett manipulationsvapen. Men det kan man ju inte beskylla retoriken för, säger Elaine Eksvärd.
Peter Ström-Søeberg, chefredaktör för Retorikmagasinet och förläggare på Retorikförlaget, säger att retoriken har börjat bli accepterad inom den akademiska världen i Sverige, något som var närmast otänkbart för femton, tjugo år sedan. Samtidigt tycker han att det fortfarande finns en alltför kraftig slagsida åt den praktiska retoriken.
– Man kan jämföra retorikundervisningen i Danmark och Sverige. I Danmark har man en mycket mer filosofisk ingång till retoriken. Där har man Aristoteles ”Ars rhetorica” som grundbok, medan man i Sverige har mycket mer praktiska böcker, säger han.
För att väga upp den strida strömmen av handböcker ger han ut mer filosofiskt inriktade retorikböcker. När Retorikförlaget 2012 publicerade Aristoteles ”Retoriken” var det första gången den kom i svensk översättning.
Samma sak med ”Dissoi Logoi”, en tunn bok skriven ungefär samtidigt som retorikens födelse, på 400-talet före Kristus. Den utgår från tanken att varje uppfattning har sin motsats och att man bara kan nå fram till sin egen genom argumentation.
Det där är något som har gått förlorat idag, menar Peter Ström-Søeberg. Han tycker att den svenska offentliga debatten handlar mer om att positionera sig än att argumentera, och att förlöjliga meningsmotståndarens ståndpunkt för att framhäva sina egen. I senaste numret av Retorikmagasinet skriver han om hur Sverigedemokraterna tar all kritik från ”PK-media” som intäkt för att partiet behövs, istället för att med argument förklara vad man vill med sin politik. ”Ju mer man argumenterar och bevisar motsatsen, desto mer säker blir proselyten på sin sak. Och hamnar mer och mer i sin egen begränsade värld. Som fanatiker i alla tider – och av alla övertygelser”.
Idag, när vi utsätts för budskap från alla håll, är det kanske viktigare än någonsin med retorik. I Retorikmagasinet slår lärarna Karin Beronius och Lena Nilsson ett slag för att man ska undervisa i ämnet redan i grundskolan.
Anders Sigrell, som själv var lärare innan han blev professor, tror att det skulle vara en bra idé, eftersom retoriken hjälper oss att inte vara så tvärsäkra hela tiden.
– Retorik handlar om vad vi gör med språket, och vad språket gör med oss. Vi är ansvariga inte bara för vad vi säger, utan också hur vi blir påverkade, säger han.
Under antiken var begreppet logos en av hörnstenarna i retoriken. Det stod för tanken och ordets innehåll, men också för samtalets logik – att samtalspartnern kan röra sig åt ett annat håll och presentera argument och fakta som inte överensstämmer med ens egna. Om man inte accepterar det upphör grunden för samtalet och det blir omöjligt för parterna att förstå varandras verklighet.
I senaste numret av Retorikmagasinet skriver chefredaktör Peter Ström-Søeberg att det är just vad som händer när Sverigedemokraterna tar all kritik som en bekräftelse på att partiet behövs: ”Ju mer man argumenterar och bevisar motsatsen, desto mer säker blir proselyten på sin sak. Och hamnar mer och mer i sin egen begränsade värld. Som fanatiker i alla tider – och av alla övertygelser”.
Men Peter Ström-Søeberg tycker inte att det bara gäller Sverigedemokraterna. Han menar att den svenska offentliga debatten överlag är ”hårresande dålig”.
Då och då hörs argumentet att retorik borde göras till ett obligatoriskt ämne redan i grundskolan. Peter Ström-Søeberg håller med, men samtidigt kan man inte bara föra in det i läroplanen – det måste också finnas lärare som kan undervisa.
– Annars blir det mest handboksretorik, smarta tricks och vilken färg på slipsen man ska ha och så vidare.
Anders Sigrell citerar Aristoteles definition av retoriken: ”Det som kan vara på annat sätt”. Han säger att retoriken hjälper oss att inte vara så tvärsäkra.
– Varför ska vi rösta nu igen? Räcker det inte med att vi har röstat en gång. Jo, vi måste rösta, eftersom det kan vara på annat sätt. Det är ingen slump att ordet retorik och ordet demokrati myntades samtidigt under antiken.

Fem retorikböcker utgivna det senaste halvåret:

Handböcker:
Tala väl – 10 lektioner i praktisk retorik, Kurt Johannesson, Norstedts.
Ordets makt – en guidad tur genom retorikens landskap, Peter Adler, Carlssons.
Snacka snyggt – den stora boken om modern retorik, Elaine Eksvärd, Norstedts.
Teoretiska böcker:
Retorikens imperium, Chaïm Perelman, Retorikförlaget.
Dissoi Logoi – motsatta uppfattningar, anonym författare, Retorikförlaget.
Gå till toppen