Spelpjäserna står mitt på golvet och är trots namnet inte att leka med. Drottningen, bilringarna och så syltburken, alla knådade i blek keramik. ”Den som sätter fingrarna i denna burk får helvetets kval lida”, står det omsorgsfullt inpräntat på den sistnämnda. Gertrud Alfredssons utställning på Galleri 21 bär titeln ”Det undermedvetnas bibliotek”. Fast lika mycket som surrealismen är det ”Alice i Underlandet” jag kommer att tänka på, med dess tvära kast mellan det humoristiska och hotfulla. Här finns samma känsla för absurda upptåg, nyckfulla karaktärer och i botten av allt ett enträget, mänskligt sökande.

Det handlar om ensamhet, kärlek, längtan och skam. Att vilja, bli besviken och fortsätta ändå.

På Galleri 21 knyter Alfredsson ihop trådarna, och reser bakåt i tiden. Här inrättar hon sitt eget arkiv, där både nya och tidigare idéer, teckningar och skulpturer möts i oväntade konstellationer. Från första början står det klart att det är ett infallsrikt konstnärskap som breder ut sig här, väl känt på den skånska konstscenen. Med en blandning av nykter självdistans och hallucinatoriskt rus närmar hon sig livets och skapandets drivkrafter och våndor.

Bakom en avspärrning har en samling udda individer samlats, ojämnt tråcklade och stickade av tyg och garn, vissa försedda med dockansikten. Här bidar de sin tid, i väntan på den avgörande stunden. ”Dagen då allt skulle ske” kallar Gertrud Alfredsson installationen. Men utställningen i sin helhet visar snarare på tillvarons kontinuitet, hur dagar, känslor och människor hakar i varandra. Bland de starkaste verken finns en tecknad berättelse, inbyggd i en vitmålad trälåda. Med vindlande linjer och krängande ord utspelas här en intim och lågmäld historia, vars drastiska vändningar gör den väl värd att följa i sin helhet.