– Gud, vad roligt det här var!
Karin Svensson från Lund ser salig ut när hon slickar i sig lite honungsspill från arbetsbänken.
Hon är en av femton deltagare på Honungsbiets dag som Malmö naturskola anordnade på Torups friluftsgård utanför Bara igår.
– Jag älskar honung och kan tänka mig att bli biodlare, säger hon i en paus.
Dagens lärare heter Josef Vilhelmsson. Han berättar om skillnaden på vilda och tama bin och på snälla och ilskna bin och tipsar om knep för att få friska bin och god honung.
Deltagarna drar på sig vita skyddskläder, handskar och hatt och stoppar ner byxorna i stövlarna.
Josef öppnar en bikupa, sprutar lite rök för att göra bina slöa innan han lyfter ur ramarna.
– Vi har bin hemma i trädgården ibland, säger Holly Apelstam, fem och halvt år, från Malmö. Hon har följt med pappa Markus och tvekar inte när hon ska sopa bort bina från ramen med bivax och honung.
– Inte alls läskigt, säger hon.
Ingen av deltagarna är biodlare idag men när Sydsvenskan frågar kan tre kan tänka sig att bli det.
Dekel Carlström från Stora Slågarp fick en bikupa i present när han fyllde år nyligen och har alltid varit intresserad av honungsbin:
– Vi bor på landet och jag kände att jag måste lära mig mer om det här, säger han.
Tonårsdottern Hanna är också med idag och kan tänka sig att arbeta praktiskt med bina.
Kursledaren Josef Vilhelmsson säger att det var riktig kris för binäringen på 90-talet men att det vänt rejält.
– Nu är det kvinnor och män i 20-30-årsåldern som vill lära sig om bin. Det är jättekul.
Josef Vilhelmsson lägger ner vaxkakorna i en vanlig fruktpress och skruvar på locket. Karin Svensson snurrar på gängtappen och ner i en spann på golvet rinner den gyllene honungen i en strid ström.
Dekel Carlström undrar om man kan ha en bikupa på en balkong på Möllevången.
– Ja, om grannarna tycker det är okej. Jag hade nog börjat ute på landet, det är bättre att göra sina misstag där först, säger Josef Vilhelmsson innan han häller upp den nyskördade honungen i små glasburkar till var och en.
Drottning på posten
Ett honungsbi lever 40–50 dagar och producerar en tesked honung under sitt liv.
En ny bikupa kostar cirka 10 000 kr och får omkring 60 000 bin, som alla är släkt med varandra.
En bidrottning kostar 400 kronor och kommer i ett kuvert på posten med tio följebin.
En bikupa producerar i snitt 30 kg honung per år. Rekordet, från Tunisien, är på 1,3 ton.
Ett honungsbi flyger maximalt cirka 2,5 kilometer bort från sin kupa i jakten på nektar.
Honung består av koncentrerad blomsaft och mjölksyrabakterier som bina tillsätter inne i kupan.
Alla svenska bisamhällen ska vara registrerade hos och besiktigas av Jordbruksverket.
Lästips: www.alternativ.nu och boken ”Bin till nytta och nöje”.