Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Polisen anmäler sig själv

Medger att man har spridit felaktig information. 

Bild: Patrick Persson
Att skicka in polisryttare för att skingra en folksamling på det sätt som skedde i lördags är mycket ovanligt.

– Det är väl första gången man kan se det här uppträdandet. Det vi ser på bilderna, att man rider över personer, tillhör inte vanligheterna, säger Per Engström, chef för enheten ordning och säkerhet på Rikspolisstyrelsen.

Det är just hur rytteriet användes som har dragit på sig den största uppmärksamheten. Flera kritiker talar om övervåld sedan de tagit del av dramatiska bilder på hur demonstranter vräkts omkull och hamnat under hästarna.

Enligt Håkan Jarborg Eriksson, kommenderingschef och ansvarig för polisinsatsen, har polisen nu anmält sig själv för att åklagare ska utreda händelsen.

– Därför kan jag inte kommentera saken närmare, annat än att det finns utvecklade metoder för hur och när man kan använda rytteriet för att skingra en folkmassa, till exempel om det håller på att urarta till våldsamt upplopp, säger han.

Men hästar före exempelvis vattenkanoner?
– Både vattenkanoner och gas ligger högre upp i våldstrappan än att använda ryttarna. Sedan gäller det som alltid, att inte använda mer våld än situationen kräver. Här kom folk till skada, och det är i sig naturligtvis ett misslyckande för polisen, säger Jarborg Eriksson.

Polisen har rätt att använda våldsamma metoder om en folksamling inte skingrar sig trots uppmaningar eller går till attack mot polisen. Och att använda hästar för så kallad splittring är en av möjligheterna.

Skånepolisen skriver på sin webbplats att "vi har arbetat med att få in ambulanspersonal till plats, vilket har varit svårt. Både ambulanspersonal och poliser har i detta läge blivit angripna av våldsverkare". Men nu erkänner Håkan Jarborg Eriksson att polisen spritt en felaktig bild.

– Ett olyckligt misstag som vi ska rätta till. Vi borde hellre ha skrivit "hårt ansatt", säger han.
Han medger också att uppgifter om att "stora gatstenar" kastades mot poliserna kan vara felaktiga.

– Jag kan inte säga att det kastades gatstenar. Men bland allt som kastades mot poliserna och polisryttarna, bland annat petflaskor och glasflaskor med ammoniak, fanns stenar. I vår händelselogg finns också en uppgift från poliser som sett hur gatstenar brutits upp. Vi undersöker nu närmare vem som lämnat den upplysningen.

Hans Ivarsson, beredskapsläkare och ansvarig för ambulanspersonalen, säger till Skånska Dagbladet att ingen i deras personal blivit skadad och att det inte finns några skador på fordonen.
– När den första ambulansen skulle hämta en person uppfattades situationen som potentiellt hotfull, men det reddes upp snabbt och därefter fanns det inga problem.

Justitieminister Beatrice Ask (M) anser att våldsamma människor i folkmassan bär skulden.
– Jag tycker att man ska lägga skulden på dem som vill ta till våld, som maskerar sig och agerar för att skapa en stämning av hot och våld. Inte i första hand på dem som försöker säkra demonstrationsrätten, säger hon.

Hur påverkas din bild av polisinstatsen av att polisen nu har backat om vissa påståenden om demonstranternas våld?
– Det stärker min uppfattning att man måste göra en noggrann utredning efter varje insats. Under tumult och upplopp blir minnesbilderna väldigt olika och man behöver olika perspektiv för att få fram hur det verkligen var, vad som hände och inte hände.

Premiuminnehåll

Det krävs ett premiumpaket för att se detta innehållet. Tillåt javascript på den här sidan för att köpa ett.

Gå till toppen