Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Dubbla språk i skolan bra för nyanlända

Nyanlända elever med ett annat modersmål än svenska har bättre chans att lyckas i skolan om de får använda båda språken i klassrummet. Det visar ny Malmöforskning från NO-lektioner i en klass där eleverna fick växla mellan svenska och arabiska för att förstå.

”Pedagoger i svensk skola borde vara öppnare för att låta flerspråkiga elever växla mellan modersmålet och svenska. Det berikar utvecklingen av båda språken”, säger pedagogikprofessor Anders Jakobsson och doktoranden Annika Karlsson.Bild: Albin Brönmark
Vilka språk som ska användas i undervisningen är en stor fråga i Malmö. Nästan hälften av stadens grundskoleelever, 46 procent, talar ett annat språk än svenska hemma.
På Rosengårdsskolan har de allra flesta elever ett annat modersmål. Där jobbade NO- och matematikläraren Annika Karlsson i tjugo år. Hon märkte att lärarna ofta anpassade sin undervisningssvenska på ett problematiskt sätt.
– Vi lärare hade en tendens att förenkla språket. Vi skrev enklare versioner av läromedelstexter. Språket som behövs för en fördjupning användes inte, säger hon.
Annika Karlsson blev intresserad av ett försök med flerspråkig NO-undervisning i klasser där elever fick använda sitt modersmål arabiska som ett extra verktyg. Förutom den vanliga NO-läraren fanns en modersmålslärare med som stöd i klassrummet.
En fjärdeklass som tidigare fått flerspråkig undervisning blev Annika Karlssons fokus när hon på Malmö stads bekostnad fick en tjänst som licentiand i didaktik vid Malmö högskola. Eleverna som hon studerade fick lov att använda arabiska sinsemellan och hjälpa varandra att förklara och översätta. Med videokamera och diktafon följde Annika Karlsson lektioner för att undersöka om eleverna drog nytta av att växla mellan språken. Resultatet var övertygande:
– När eleverna också får använda sitt modersmål kan de gå djupare in i ämnet och förklara mer detaljerat.
Pedagogen som ledde lektionerna kunde inte arabiska.
– En vanlig rädsla bland lärare är att de ska bli uteslutna om eleverna talar arabiska, säger Annika Karlsson.
Men hon upptäckte att eleverna håller sig till undervisningen även när de byter till modersmålet: Av 28 situationer där eleverna växlade språk var syftet med de allra flesta att skapa bättre förståelse för ämnet. Ett språkbyte handlade om ett borttappat sudd. I ett enda fall bytte eleverna språk för att kunna retas med varandra.
– Att eleverna behöll arabiskan skedde inte på bekostnad av svenskan. Språk berikar varandra, säger Annika Karlsson.
Hon konstaterade att eleverna kunde använda sitt vardagsspråk, arabiskan, för att utveckla och bättre förstå naturvetenskapliga begrepp i skolspråket svenska. Elever som bott kort tid i Sverige kunde använda sina tidigare skolkunskaper bättre när de tog hjälp av modersmålet.
Annika Karlssons handledare är Anders Jakobsson som är professor i naturvetenskapens didaktik. Han konstaterar att hennes forskningsresultat är i linje med internationell forskning.
– Den som har ett utvecklat modersmål har större chans att utveckla ett bra andraspråk.
Anders Jakobsson blir bekymrad över politiska förslag om att höja skolresultaten genom att prioritera svenska språket eller rentav förbjuda andra språk än svenska i klassrummen annat än i språkundervisning.
– Sådana förslag bygger på okunskap och fördomar.
Anders Jakobsson arbetar med de nationella proven och Pisa-undersökningen, och han ser en tydlig koppling mellan resultaten och elevernas språkkunskaper.
– De sämre resultaten handlar till stor del om språkförbistring.
Både Anders Jakobsson och Annika Karlsson efterlyser en öppnare inställning i skolorna, att eleverna får använda sitt modersmål, gärna med stöd av modersmålslärare.
Men de anser inte att renodlat flerspråkiga klasser där alla elever har ett annat modersmål än svenska är en entydigt positiv lösning. De ser stora fördelar med klasser där det även går elever med svenska som modersmål.
– Att gå i en tvåspråksklass gynnar främst elever som är nyanlända i Sverige, säger Annika Karlsson.

Så tycker partierna om flerspråkighet i skolan

Malmös rödgröna majoritet (Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet) förespråkar flerspråkig ämnesundervisning för att nyanlända elever ska undvika att halka efter. Majoritetspartierna vill prioritera både svenskundervisning, svenska som andraspråk och modersmålsundervisning.
2012–2014 pågår en särskild satsning på språkutveckling. Flerspråkig ämnesundervisning är en av flera metoder i satsningen.
Oppositionspartierna Moderaterna och Folkpartiet anser att kunskaper i svenska språket ska prioriteras högst. Både M och FP vill införa en regel om att det ska talas svenska i klassrummen.
Oppositionspartiet Sverigedemokraterna vill se en kraftig begränsning av andra språk än svenska i grundskolan. I rikspolitiken vill SD helt slopa modersmålsundervisningen.
Gå till toppen