Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Malmöborna säger ja till att blanda elever

Nour Ali gick i åttan på Rosengårdsskolan när beslutet att stänga högstadiet kom. Med facit i hand var flytten till Sorgenfriskolan bra. I dag är hon ett skolexempel.

Stängningen av Rosengårdsskolan förra året startade elevprotester på skolan. De ansvariga politikerna kallades till biblioteket och eleverna bad om att få ha sin skola kvar.
När beslutet väl togs i stadsdelsfullmäktige reserverade sig både Moderaterna och Folkpartiet.
När elever från Kroksbäckskolan år 2007 placerades på Linnéskolan flyttade många sina barn från skolan i protest.
Men trots att Malmöborna har visat starka reaktioner på de här projekten så visar Sydsvenskans opinionsundersökning på att en majoritet av Malmöväljarna är för att kommunen aktivt ska arbeta för att blanda elever från välbeställda och utsatta områden.
– All forskning visar att det här är ett bra sätt att nå bättre skolresultat och Malmöborna vet att det är rätt att blanda elever, säger Anders Rubin (S), ordförande i grundskolenämnden.
Men han ser också en paradox i väljarnas stöd.
– När det väl kommer till praktiken så jagar man den skolan med bäst resultat till sitt eget barn. Men här har vi ett uppdrag att göra alla skolor attraktiva för alla, säger Anders Rubin.
Och väljarna är positiva på båda sidor om mitten. Tre fjärdedelar av de socialdemokratiska väljarna tycker att blandning är något som kommunen ska arbeta aktivt för och bland de moderata väljarna håller 64 procent med. Men hos Moderaterna själva är man mer tveksamma till metoden.
– Jag tror att blandade elevgrupper kan vara ett sätt att lösa problemen med låga resultat. Men det är viktigt att det sker på valfrihetsbasis. Om man inte känner att man kan prestera bra i skolan där man bor så måste man kunna välja att gå i skolan någon annan stans, säger Johan Ohlson (M) andre vice ordförande i grundskolenämnden.
Riskerar man inte att det blir elevflykt från vissa skolor då?
– Utgångspunkten måste ju vara att alla skolor ska ge en jämlik utbildning. Och det är det vi måste jobba för.
Trots att Moderaterna i Rosengårds stadsfullmäktige reserverade sig kring beslutet att stänga Rosengårdsskolan tycker Johan Ohlson att det var rätt beslut i efterhand.
– Men det var en omfattande process och det ska inte göras på löpande band även om det ger bra resultat. Det kräver en ordentlig analys.
Besluten har ju mötts av kritik från både föräldrar och elever, vad tror du det beror på?
– Jag tror att man måste vara väldigt tydlig med information i dessa lägen. Sen tror jag också det är viktigt att man tänker på hur man på ett naturligt sätt får eleverna att bli en del av den nya klassen. Där tycker jag beslutet att sprida eleverna från Rosengård på många olika skolor var helt rätt, säger han.

70

procent svarade ja när Sydsvenskan lät Demoskop till drygt tusen personer ställa frågan: ”Bör Malmö försöka blanda skolelever från utsatta och välbeställda områden i samma klasser?”
Gå till toppen