Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.

Skolflytt gav bättre betyg

Siffrorna pekar uppåt och stängningen av Rosengårdsskolans högstadium verkar ha gett resultat. Både antalet elever som är behöriga till gymnasiet och betygssnittet har stigit.

För drygt ett år sedan började 128 elever från Rosengårdsskolan sitt läsår utspridda på 22 andra Malmöskolor.
Efter enorm kritik från skolinspektionen, år efter år med dåliga resultat och en ständigt kritiserad arbetsmiljö stängdes Rosengårdsskolans högstadium.
Nu efter ett läsår har elevernas resultat sammanställts och även om siffrorna är blygsamma så visar de på en tydlig trend. Resultaten har förbättrats.
När eleverna slutade på Rosengårdsskolan hade 33 procent betyg som gav dem behörighet till gymnasiet. Ett år senare är den siffran 38 procent.
Absolut bäst har det gått för de elever som gått i nian och sämst har det gått för de som gått ut sjuan.
Även betygen har förbättrats. Från ett betygssnitt på 131 ligger siffran nu på 138.
– Att se andra lyckas är den starkaste drivkraften. Att blanda elever är jättebra, säger Johan Revemark som är rektor på Linnéskolan i Malmö.
Förra året fick hans skola 25 nya elever från Rosengårdsskolan som gick i sjuan och åttan.
Johan Revemark hade redan erfarenhet från ett liknande projekt. 2007 började elever från Kroksbäcksskolan på Linnéskolan. Då spreds eleverna ut mellan olika klasser.
Nu lät rektorn en klass fortsätta gå tillsammans.
– Anledningen var att de gick i en speciell fotbollsklass. Schematekniskt var det lättare att låta dem gå tillsammans. Så här i efterhand tar jag lärdom av det, vi hade lyckats ännu bättre om vi hade blandat eleverna, säger Johan Revemark.
Samtidigt som behörigheten till gymnasiet har gått upp så har betygssnittet gått ned för de här eleverna.
– Utmaningen är så klart olika med varje elev. Men en utmaning för oss är hur vi ska koppla den motivationen som de här eleverna känner för fotboll till en motivation för skolarbetet.
Slottstadens skola fick sex nya elever. Och de gjorde precis så som Johan Revemark önskar att han hade gjort. De spred ut eleverna i olika klasser.
– Vi upplever att det har det gått bra. Med det fria skolvalet får vi i princip alltid nya elever, så det här föranledde inga speciella insatser, säger Magnus Enocson, rektor på Slottstadens skola.
Men på Slottstadens skola går eleverna mot trenden.
Hälften av eleverna hade betyg som hade gett behörighet till gymnasiet när de slutade sjuan på Rosengårdsskolan. När de nu gick ut åttan på Slottstadens skola var det bara en som nådde målet. Betygsvärdet gick också ner ordentlig.
– Det är ett försämrat resultat men det är också nya krav när man går en årskurs högre. Jag har en elev som sa till mig att även om betygen är sämre så känns det som om jag lärt mig mer, säger Magnus Enocson.
Han tror också att det kan skilja mellan kraven i de olika skolorna.
– Det är klart att vi strävar efter en jämn bedömning i hela landet, men jag tror att siffrorna pekar på att vi ställer högre krav.
Han poängterar att det är ett helt år kvar till dess att eleverna ska söka till gymnasiet.
– Vi har goda förhoppningar om att de här eleverna kommer gå ut skolan med godkänt i fler ämnen och bättre betyg. Det är i slutbetyget vi vill se ett bra resultat.
Hade ni underskattat vad som krävdes för att lyckas med de här eleverna?
– Det hade vi kanske gjort i något fall. Men vi ser också att arbetet är långsiktigt. Vi kommer sätta in mer resursers för att stötta dem.
Vad drar ni för lärdomar av det här året?
– Vi måste ta reda på ordentligt med information om eleverna i förväg, så att vi kan stötta dem tidigt, säger Magnus Enocson.
Gå till toppen