Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
MFF

Anja Gatu: Ingenting kunde stoppa Malmö FF

”Jag orkar inte lägga fokus på bengaler.”

Bild: Björn Lindgren / TT
Det började med ett vackert tifo, fortsatte med två kyliga målskyttar och en taktisk defensiv vinst av Åge Hareide. Det slutade i glädjeyra och en känsla av att något ofattbart, osannolikt stort hade hänt. Malmö FF ska spela Champions League. Lottas mot lag som Real Madrid, Chelsea, Juventus och PSG. MFF är inbjudet till fotbollens absoluta finrum och sättet de skaffade sig inbjudningen på var imponerande.
När MFF-hymnen dundrade ut över stadion rullades tifot över ståplatsläktaren. Stadens siluett mot en himmelsblå fond av halsdukar, och så texten: ”Ingenting stoppar di blåe, ingenting stoppar vår stad”. Det går att läsa på många sätt, men det är svårt att inte tänka på det senaste halvårets politiska oroligheter. Nazister får inte ta över gator och torg, varken i dagsljus eller på nätterna. Hatet kan inte övervinna kärleken, mörkret kan inte besegra ljuset. Och på fotbollsplanen förlorar inte Malmö FF.
Spelarna kom ut på planen, och de blickade mot det mäktiga tifot. De hade beslutsamhet i sina blickar. Sammanbitna käkar, ögon som sökte över de fullsatta läktarna. Samtidigt ljöd Champions League-hymnen. För första och sista gången? Eller för första gången av många den här hösten? Då visste vi inte. Men publiken visste en sak. Och de sjöng. ”Vi vet, ni kan – 1-0 till Malmö.”
Laget ställde upp för fotografering och hela stadion hoppade, för att de älskar Malmö FF. Då var himlen redan mörkt blå, men brittsommarvärmen dröjde sig envist kvar i luften. Och sången tystnade aldrig, förutom vid ett tillfälle i början av den andra halvleken då bengalernas rök la sig tung över stadion och domaren blåste av spelet för några minuter. Jag orkar inte lägga fokus på bengaler, jag konstaterar bara att de var det enda som fick sången att tystna och istället få stora delar av stadion att skandera ”ut med packet”, och det enda som kunde bryta MFF-spelarnas i övrigt orubbliga fokus och koncentration.
MFF utnyttjade allt det som de visste var Salzburgs svagheter. Straffade det höga försvaret. Spelade snabbt bakom ensamma försvarare. Och redan efter tio minuter hade laget gjort det publiken visste att de kunde. Markus Rosenberg hade slagit in 1-0 på straff, han hade fallit ner på knä framför publiken och sett det enorma himmelsblå havet lysas upp av filmande mobilkameror och enstaka röda bengaler.
Salzburg är ett lag som annars alltid gör mål, men mot MFF på hemmaplan gick det inte. Markus Halsti ägde den för dagen nya femmannabacklinjen. Åge Hareiede förklarade det helt enkelt som att han ville stoppa Salzburg från att komma fram centralt. Så då satte han sex spelare centralt: tre på mittfältet och tre mittbackar. Enkelt, vansinnigt, genialiskt.
Malmö FF gjorde allt det som krävdes. Samtliga spelare spelade på toppen av sin förmåga, pressade sig till sitt allra yttersta. De gjorde det anförda av en lagkapten som återvänt till sin gamla hemstad och gjort precis allt det som staden bett honom om. Tagit stadens lag och stolthet, dess allra starkaste samlande kraft, till fotbollens absoluta finrum. Markus Rosenbergs insats mot Salzburg var bara en logisk följd av hans vår och sommar i MFF.
Visst hade Europa League varit roligt, gett mycket pengar och en viktig erfarenhet för spelarna. Men vi ska vara ärliga: Europa League är förlorarnas liga, som fylls på med lag som slagits ut längs med vägen mot det som alla drömmer om på riktigt. Champions League.
Champions League är nästan ofattbart stort. Det är många hundra miljoner i klubbkassan, det är att sälla sig till samma gäng som Real Madrid, Juventus och PSG, det är att spela på bästa sändningstid framför miljoner och åter miljoner européer tisdagar och onsdagar resten av hösten.
Det kommer att bli oerhört tufft. Malmö FF kommer få svårt att hävda sig i det sammanhanget. Men vi tänker på det en annan dag. Idag stannar vi i känslan av att ingenting stoppar di blåe. Ingenting stoppar Malmö. Inte med Markus Rosenberg i spetsen.
Gå till toppen