FN:s konvention om avskaffandet av alla former av rasdiskriminering trädde i kraft 1969. Sverige anslöt sig till den utan reservationer.
”Allt spridande av idéer grundade på rasöverlägsenhet eller rashat” ska vara brottsligt, stadgar konventionens fjärde artikel.
Staterna förbinder sig också att ”olagligförklara och förbjuda organisationer, samt organiserad propaganda och all annan propaganda, som främjar och uppmanar till rasdiskriminering”.
Sverige lever inte upp till sina åtaganden, konstaterar FN-kommittén som bevakar att staterna följer konventionens bestämmelser.
”Vi noterar med oro att rasistiska och extremistiska organisationer fortsätter att verka”, skriver FN:s kommitté mot rasdiskriminering i sin senaste rapport om Sverige.
En av dessa organisationer är Svenskarnas parti.
I idéprogrammets tre första punkter lägger partiet fast riktlinjerna för sin politiska raspolitik.
Punkt ett slår fast att ”endast människor som tillhör det västerländska genetiska och kulturella arvet, där de etniska svenskarna ingår, skall kunna vara svenska medborgare”.
Enligt punkt två ska ”enbart etniska svenskar kunna ha maktpositioner i Sverige”.
I den följande punkten krävs att ”alla politiska beslut ska utgå från vad som är bäst för de etniska svenskarnas intressen”.
Dessa krav skulle beröva upp till två miljoner människor (de med utländsk bakgrund) av Sveriges befolkning deras medborgerliga rättigheter, enbart på grund av etnisk tillhörighet. (Den exakta siffran beror givetvis på hur Svenskarnas parti definierar ”det västerländska genetiska arvet”.)
Ett budskap som öppet ”främjar och uppmanar till rasdiskriminering” ska förklaras olagligt enligt FN-konventionens artikel 4a. Enligt 4b ska den ansvariga organisationen förbjudas och medlemskap i den vara brottsligt.
Men på lördagen demonstrerar Svenskarnas parti i centrala Stockholm med polisens goda minne.
– Kommittén upprepar sin tidigare rekommendation att Sverige ändrar sin lagstiftning så att den stämmer överens med kraven i artikel 4b i FN-konventionen, skriver världsorganisationen i sin rapport.
– Kommittén upprepar sin tidigare rekommendation att Sverige ändrar sin lagstiftning så att den stämmer överens med kraven i artikel 4b i FN-konventionen, skriver världsorganisationen i sin rapport.
Denna rekommendation har FN upprepat flera gånger, men efter 45 år har Sverige fortfarande inte anpassat sin lagstiftning till konventionens krav.
Den svenska hållningen är att Brottsbalkens åttonde paragraf räcker: ”Den som i uttalande eller i annat meddelande som sprids hotar eller uttrycker missaktning för folkgrupp eller annan sådan grupp av personer med anspelning på ras, hudfärd, nationellt eller etniskt ursprung, trosbekännelse eller sexuell läggning, döms för hets mot folkgrupp”.
Nej, detta räcker inte, anser en rad kritiska jurister.
”Vår lag förbjuder vissa uttryck för rasism, men inte dess aktiviteter i organiserad form”, skrev den förre diskrimineringsombudsmannen Peter Nobel i en debattartikel som nu sprids flitigt i sociala medier. Nobel kräver att Sverige anpassar lagen till FN-konventionen.
I lördags hade Svenskarnas parti polisens tillstånd att demonstrera i Limhamn. Ända sedan 2001 har den svenska nazismens kärna kunnat hålla rasistiska manifestationer med polisens tillstånd, skriver juristen och förre polisintendenten Eric Rönnegård i en debattartikel. Han tar bland annat nazistdemonstrationerna i Salem 2001 till 2010 som exempel:
”Hets mot folkgrupp har förekommit frekvent vid Salem under demonstrationerna utan att polisen har ingripit.”
Länge inskärpte riksdagen att bekämpning av hatbrott är en prioriterad uppgift för polisen.
”Det är grundläggande för ett demokratiskt samhälle att motverka främlingsfientlighet och annan negativ särbehandling av utsatta grupper. Regeringen anser därför att hatbrott skall uppmärksammas särskilt av polisen och åklagarväsendet.” Så skrev den socialdemokratiska regeringen i budgetpropositionen för 2006.
När Alliansregeringen året därpå skrev sin första budgetproposition var formuleringen borta. I årets proposition förekommer inte ordet hatbrott alls i kapitlet om rättsväsendet.
Justitieminister Beatrice Ask har inga planer på att föreslå en lagändring till följd av FN-kritiken. Det säger hennes pressekreterare Per Claréus till Sydsvenskan.
– Sverige har gjort en tolkning som innebär att vi har en annan form av lagstiftning, med brottet hets mot folkgrupp. Och vi anser att den täcker in det.
– Sverige har gjort en tolkning som innebär att vi har en annan form av lagstiftning, med brottet hets mot folkgrupp. Och vi anser att den täcker in det.