Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Var fjärde litar inte på att Malmöpolisen är rättvis

Fler än var fjärde Malmöbo tycker inte att polisen behandlar alla lika.
– Vi har försökt lägga händelserna bakom oss, säger Ulf Sempert om tidigare kritik.

”Stoppa polisvåldet”. ”Nej till våld”. ”Vi litar inte på dem”.
Uppemot 500 personer deltog på måndagskvällen i en manifestation mot polisvåld utanför polishuset vid Davidshallstorg. Där tändes stearinljus, facklor och flera bar på plakat med tydliga budskap: missnöje med polisens insats vid den urartade nazistdemonstrationen i Limhamn förra veckan.
De senaste åren har det upprepade gånger riktats hård kritik mot Malmöpolisen.
• Under en rättegång i samband med Rosengårdskravallerna 2008 hördes en polis i en inspelning från en polisbuss säga ”apejävel”.
• I början av 2013 drog polisen igång Reva-projektet där syftet var att hitta och avvisa papperslösa flyktingar. I Malmö gjordes då kritiserade id-kontroller av personer med ”utländskt utseende”.
• I våras när fyra personer, två män och två kvinnor, utsattes för mordförsök på Möllevången rubricerade polisens inre befäl det i ett första skede händelsen som ett ”bunkaslagsmål”.
I opinionsundersökningen, som har gjorts inför valet, frågade Sydsvenskan: ”Uppfattar du att Malmöpolisen behandlar alla Malmöbor lika?”. 28 procent svarade nej. Resultatet bekymrar Malmös polismästare Ulf Sempert.
– Det är en indikation på att vi fortfarande har en bit kvar att gå. Men det är vår ambition att behandla alla lika. Sen är jag ju fullt medveten om att alla Malmöbor inte upplever det så.
65 procent tror att etnisk bakgrund är skälet.
– Med tanke på den mångfald som jag har bland mina medarbetare i Malmö så skulle jag säga att det finns en bra förståelse inom kåren för att behandla alla lika. Det är synd om inte alla håller med. Vi ska vara allas polis oavsett vad man har för etnisk bakgrund, politisk eller religiös övertygelse. Men det är säkert någon som kan uppfatta det som att man har behandlats på ett eller annat sätt utifrån deras etniska bakgrund.
För att öka förtroendet arbetar Malmöpolisen mer aktivt tillsammans med en rad organisationer. Ulf Sempert nämner bland annat Afrosvenskarnas riksförbund och Romskt informations- och kunskapscenter och Riksförbundet för homosexuellas, bisexuellas, transpersoners och queeras rättigheter, RFSL.
– Andra viktiga samarbeten är med de muslimska organisationerna. Vi har en mångfacetterad stad och tyvärr finns det personer i de olika grupperna som historiskt sett har all rätt i världen att vara besvikna. Vi jobbar med det och i de kretsar där förtroendet har naggats i kanten är det viktigt att vi visar en förändring från vårt håll, säger han.
Om kritiken i samband med Rosengårdskravallerna, Reva och mordförsöken på Kristianstadsgatan säger Ulf Sempert:
– Vi har försökt lägga händelserna bakom oss. Vi har ett annat synsätt nu, men det är klart, jag har nästan 1 000 anställda och man kan säkert hitta någon som då och då säger någonting som inte är fullt genomtänkt.
Ulf Sempert tror att även händelser som egentligen inte är direkt kopplade till Malmöpolisen påverkar dem negativt. Ett exempel är Skånepolisens olagliga romregister som han menar har slagit hårt även mot Malmöpolisen.
Och efter lördagens demonstration i Limhamn är han tydlig med att det är Skånepolisen, inte Malmöpolisen, som anklagas för övervåld.
– Det blir inte rättvist att vi kritiseras för saker som vi inte har del i. Fast jag vet att det är svårt för medborgarna att se skillnaden mellan Malmöpolisen och Skånepolisen. Och vi, hela kåren, ska alltid föregå med gott exempel. Vi ska visa i handling att Malmöborna kan ha förtroende för oss, säger han.
Hur ska ni göra det?
– Ett sätt kan vara att vi ska bli noggrannare med att använda tolk vid anmälningsupptagningar så förundersökningsledarna får tillräckligt med information om en händelse för att kunna gå vidare med ett ärende. Sen har vi självklart interna diskussioner kring mångfaldsfrågor. Det är klart att det inte alls är kul när folk demonstrerar på Davidshallstorg för att de tycker att vi är kassa. Så ska det ju inte vara.

Flera fall där Malmöpolisen kritiserats

2008: Under en rättegång mot tre ungdomar åtalade för våldsamt upplopp efter Rosengårdskravallerna visades en bevisfilm. På filmen hörs en polis säga bland annat ”apejävel”. Två år senare varnades polismästaren Ulf Sempert, av Statens ansvarsnämnd, för att ha brustit i jakten på ”olämpliga tendenser” i poliskåren och för att ha brutit mot polisförordningen. Två poliser som uttalade sig i filmen fick löneavdrag.
2008: Under en internutbildning i beslagshantering i polishuset på Porslinsgatan i Malmö våren 2008 användes de fiktiva namnen ”Neger Niggersson” och ”Oskar Neger”. Materialet raderades och åklagaren lade ner utredningen om hets mot folkgrupp.
2013: Polisen drog igång Reva-projektet 2009. Syftet var att hitta och avvisa papperslösa flyktingar. Metoderna som användes kritiserades. I Stockholm gjordes poliskontroller av personer med ”utländskt utseende” bland annat i tunnelbanan. När Malmöpolisen i början av 2013 intensifierade sitt arbete med cykelkontroller kom kritik som påstod att kontrollerna egentligen var till för att hitta papperslösa. Polisen har förnekat det.
2014: Natten mellan den 8 och 9 mars utsattes fyra personer, två män och två kvinnor, för mordförsök på Kristianstadsgatan i Malmö av ett gäng nazister. Händelsen rubricerades i ett första skede som ett ”bunkaslagsmål” av polisens inre befäl. Uttalandet kritiserades och polisen beklagade det i efterhand.
Gå till toppen