Kultur & Nöjen

Den där August

Sydsvenskans besöksstatistik ger för handen att om man skriver om feminism så skjuter läsarsiffrorna i höjden. Det är ett ämne som både förespråkarna och motståndarna verkar älska att läsa om.
Lite som på Strindbergs tid alltså, när kvinnorättsfrågan var ett av de hetaste debattämnena.
I Strindbergssällskapets 29:e samling skriver Lisa Gålmark om hur dåtidens feminister förhöll sig till författaren – vissa tog avstånd, andra försvarade honom, och hur denna buzz kring hans kvinnosyn bidrog till hans genombrott i Europa.
Den svenskfödda feministen och djuraktivisten Lizzy Lind af Hageby, gav 1913 ut ”August Strindberg. The Spirit of Revolt”, den första Strindbergbiografin på engelska. Ett väl mottaget verk som höjde Strindbergs anseende i Storbritannien, där han tidigare ofta avfärdats som galen och degenererad (ungefär på samma sätt som man avfärdade ”hysteriska” kvinnor).
Lind af Hageby prisade musikaliteten i hans språk och hur hans pjäser ”tolkar det moderna hjärtats evighetsmaskin”.
Geniets misogyni då? Strindberg, skriver hon överseende, gör sig bara till ”talesman för vad majoriteten av maskulina män känner inför intellektuella kvinnor, även om de kanske inte är kapabla att uttrycka det.”
Gå till toppen