Skåne

Löftesregn kan sluta som droppar

Pengarna räcker inte för storsatsningar på den skånska vården.

Bild: Jenny Rydqvist
På söndag röstar skåningarna fram vilka partier som ska styra Region Skåne de kommande fyra åren.
I den regionala valrörelsen har vallöftena regnat från partierna om hur den skånska sjukvården och kollektivtrafiken ska bli bättre.
Sydsvenskan har gått igenom de två största partiernas finansiering av sina vallöften, löften som sedan ska jämkas samman med andra partiers löften eftersom det är osannolikt att något av partierna får egen majoritet.
Enligt Moderaterna är goda tider på väg till Skåne. Deras mest kostsamma förslag är en cancermiljard, en satsning med 250 miljoner om året på kortare väntetider inom cancersjukvården.
Den ska betalas med minskad arbetslöshet, det vill säga att skatteunderlaget ökar och mer intäkter kommer in till regionen. Partiet litar på att en preliminär skatteprognos från Skatteverket stämmer, som visar att det finns 200 miljoner mer att använda.
Men den är högst osäker. I dagarna kommer också en ny, och den kommer i ett läge när flera konjunkturinstitut redan har skrivit ned sina tillväxtprognoser.
Dessutom säger prognosen från i augusti att skattekraften förvisso förbättrats något för nästa år, men går ner under 2016 och 2017. Sammantaget under mandatperioden blir det som högst 200 miljoner mer till Region Skåne, enligt beräkningar från Sveriges kommuner och landsting, och inte varje år, som M tycks räkna med.
Men inte ens Socialdemokraterna, som går till val på att höja regionskatten i Skåne, verkar få ihop sin budget nästa år om de tar över makten.
Partierna verkar inte ha räknat med att en lång rad utgifter redan är intecknade för den kommande mandatperioden. Det finns alltså inte så mycket pengar kvar att använda.
Varje år ökar kostnaderna i regionen, bland annat för löner, med cirka 2 procent. Bara det betyder 750 miljoner kronor i ökade utgifter varje år.
Dessutom påminde Sveriges kommuner och landsting nyligen om att pensionskostnaderna för landstingen ökar nästa år. För Region Skåne betyder det 300 miljoner kronor mer nästa år jämfört med i år.
Partier både till höger och vänster i regionen har ställt sig bakom satsningar på kollektivtrafiken, som redan nästa år kostar cirka 120 miljoner.
Till det kommer framtida storsatsningar på regional infrastruktur, förskottering av stambanan, och byggkostnader för nya sjukhus i Malmö, Helsingborg och Lund med totalt cirka 20 miljarder, kostnader som ska börja betalas i slutet av mandatperioden.
Totalt sett går regionens budget i år ihop, med ett litet överskott. Men även inför nästa år bygger den på ett effektiviseringskrav på en procent, det vill säga att alla verksamheter ska spara drygt 350 miljoner kronor på att jobba ”smartare” eller skära ned i kostnaderna.
Socialdemokraternas främsta vallöfte är 2 000 fler anställda i sjukvården, enligt dem en kostnad på en miljard om året. De finansierar löftet med en skattehöjning med drygt 50 öre, som ger cirka 1,2 miljarder kronor till regionkassan. Av det äts en stor del upp av prisuppräkning, pensioner och redan utlovade satsningar. Det blir alltså inte så mycket kvar till fler anställda. Det är också lågt räknat att en anställd i regionen kostar en halv miljon – om även administration, utrustning och lokaler ska räknas in.
Region Skånes ekonomi hänger tätt ihop med förändringar på nationell nivå.
Socialdemokraterna har nationellt utlovat mer pengar till landstingen om de tar över makten i riksdagen. Men det är inte säkert att det verkligen kommer 264 miljoner kronor mer till Region Skåne, vilket S i Skåne räknar med, eftersom det inte är troligt att partiet får en majoritet i riksdagen. Även en s-regering kommer att ställas inför svåra finansiella val och kompromisser i förhandlingar med andra partier.
Dessutom har partierna till vänster redan aviserat höjda arbetsgivaravgifter för unga. Det slår direkt mot Region Skånes ekonomi med 100 miljoner kronor om året i ökade lönekostnader inom sjukvården.
Mycket klarnar när det gäller Region Skånes ekonomi när budgetpropositionen från den blivande regeringen läggs fram i höst. Men det är först då, när hela tabellverket är klart, som ekonomerna kan räkna ut om det finns något utrymme för att förverkliga partiernas löften till väljarna.

Skåne har lägst skatt i landet

Hur får Region Skåne in pengar?
Regionens intäkter består av skatteintäkter, avgifter och statsbidrag. Skatteintäkterna 2013 uppgår till cirka 23 miljarder, statsbidragen till 7 miljarder och intäkter från verksamheten, exempelvis patientavgifter och avgifter i kollektivtrafiken, till 8 miljarder.
Vad är skattekraft och hur påverkar det Skåne?
Skattekraft är ett mått på skatteunderlag per invånare som kan uttryckas i kronor per invånare eller som andel av den genomsnittliga skattekraften. Riksgenomsnittet är 100. Region Skåne ligger på plats 15 av 21 landsting. 2012 var skattekraften 92,6 och enligt den nya prognosen ligger den på 92,7.
Hur hög är skatten i Skåne jämfört med andra landsting?
Skattesatsen i Skåne är 10,69 efter en höjning som den styrande femklövern beslutade om inför 2014 med 30 öre. SKL har jämfört skattesatserna i landstingen och räknat om dem, baserade på faktiska kostnader för kollektivtrafik, hemsjukvård, färdtjänst och utbildning. Då hamnar Gävleborg högst med en skattesats på 11,78 och Skåne lägst med 10,61.
Miljöpartiet, Socialdemokraterna och Vänsterpartiet har aviserat skattehöjningar nästa år i Region Skåne.

Läckande löften – kan detta hålla?

Region Skåne omsätter cirka 39 miljarder kronor, och får in sina pengar främst genom skatter. Men även om skatteintäkterna verkar öka något de kommande fyra åren är -ökningen inte så stor att den kan betala politikernas alla vallöften.

Det som rinner in: Skatterna är Region Skånes största intäkt: 23 miljarder 2013. Motsvarande siffra för statsbidragen är 7 miljarder och för intäkterna 8 miljarder.

Utgifterna som redan tagits beslut om: Politikerna har redan beslutat om vart de allra flesta pengarna ska gå: till sjukvården, kollektivtrafiken och kommande stora investeringar i bland annat nya sjukhus. För varje år ökar också kostnaderna för löner och inköp. Pensionskostnaderna ökar med 300 miljoner kronor nästa år jämfört med i år och fortsätter sedan att öka. Orsaken till att utgifterna är något lägre i år är att pensionsbromsen slagit till, på grund av lägre tillväxt i landet.

Socialdemokraternas löften: På sätt och vis är detta tre vallöften i ett. Vårdplatser handlar främst om bemanning, så det är det de nya anställda ska användas till, och även vårdcentralernas största kostnader är löner. Men det behövs också pengar till utrustning och lokaler.

Moderaternas löften: M lovar en satsning med en miljard kronor på cancersjukvården, en jobbsatsning för ungdomar och föreslår bland annat utbyggd motorväg.

Fler partier med egna vallöften: Alla partier som ställer upp i regionvalet kommer med egna vallöften, mer eller mindre kostsamma. Det finns alltså många kranar som partierna vill vrida på, men vi har valt att detaljgranska de stora partiernas – Moderaternas och Socialdemokraternas vallöften. Dyrast valprogram har Vänsterpartiet, som vill korta arbetstiden för regionens anställda och på sikt göra kollektivtrafiken avgiftsfri.

Läs alla artiklar om: Valet till regionen 2014
Gå till toppen