Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Ekonomi

Förpackningar stark tradition som utvecklas

Tetra Pak vill lägga ner sin originalfabrik i Lund, samtidigt bygger till exempel Ecolean i Helsingborg ut. Näringsliv har tittat in i den skånska förpackningsindustrin som omsätter 28 miljarder om året.

Den skånska förpackningsindustrin föddes på Östergatan i Malmö. Där startade Erik Åkerlund och Ruben Rausing en kartongfabrik på 1940-talet.
Några kvarter därifrån har förpackningsklustret Packbridge sitt tillfälliga kontor hemma hos Per-Stefan Gersbro och Eva Norling Gersbro.
– Vi lämnade vårt kontor i Lund för ett tag sedan och vi är på väg att flytta in på Media Evolution i Malmö, säger Per-Stefan Gersbro.
Han är vd för Packbridge som är ett kluster för hela kedjan – från tillverkare av de små etiketterna till de som gör de stora förpackningsmaskinerna.
I Skåne finns cirka 40 procent av den svenska förpackningsindustrin. Många företag har på ett eller annat sätt vuxit ur den där kartongfabriken på Östergatan. Eller i alla fall ur det som något senare blev Åkerlund & Rausing och Tetra Pak.
– Det var fantastiska industriuniversitet, säger Per-Stefan Gersbro och nämner Scandiflex i Landskrona och Flextrus i Lund bland företagen som sprungit ur jättarna i Lund.
– Och på ett sätt PLM. Det fanns egentligen ett förpackningskluster här redan innan man visste vad ett kluster är, säger Per-Stefan Gersbro.
I dag handlar det om cirka 140 skånska företag med ungefär 7 000 anställda i Skåne. Deras gemensamma omsättning ligger runt 28 miljarder kronor. De fem största företagen ingår i stora koncerner, bland resten är det många familjeägda företag med långa anor.
– Trots Tetra Paks planer på att lägga ner en fabrik i Lund så tycker jag att man kan säga att den skånska förpackningsindustrin mår ganska bra.
Per-Stefan Gersbro är civilingenjör med kemi som huvudämne som hamnade i förpackningsindustrin tack vare att hustrun såg att Åkerlund & Rausing sökte en projektledare.
– Jag jobbade på Foodia i Staffanstorp då och eftersom det handlade om en ny teknik för livsmedel passade jobbet bra för mig.
En stark livsmedelsindustri och en stark mobilindustri i Lund är några förklaringar till att förpackningsindustrin utvecklas i Skåne. Och inte minst en unik universitetsutbildning.
På Ingvar Kamprad designcenter på Lunds tekniska högskola, LTH, har terminen på förpackningslogistik dragit igång.
Mastersstudenterna har åtta speciella veckor att se fram emot.
– Är det någon hos er som har ett liknande uppdrag? frågar Amanda Persson representanterna från förpackningsföretaget Flextrus.
Hon och studiekamraterna har precis fått ett uppdrag från Flextrus. De ska hitta alternativ till traditionella förpackningar för till exempel godis och nötter eller spagetti. Deras fokus ska vara på användarvänligheten. Förpackningen ska var lättöppnad och lättförsluten och studenterna ska tänka laserteknologi.
– Nej, det är ingen på Flextrus som aktivt jobbar med frågan just nu, svarar Ingrid Lidbäck, affärsutvecklingschef på Flextrus som har sitt säte i Lund och som tillverkar flexibla plastmaterial.
Det är hon och kollegan Nils Lagerwall som är på Lunds tekniska högskola och presenterar företagets uppdrag till studenterna.
– Det är nog femte gången vi är med, säger de.
– Än är inte någon studentförpackning ute på marknaden, men vi har använt några när vi haft idémöten med kunder, säger Nils Lagerwall.
Denna dag sitter studenter och branschföreträdare och diskuterar förpackningsuppgifter runt om på Ingvar Kamprads designcenter.
– Vi är en ung avdelning som firar tjugo år i år, berättar Annika Olsson, professor i förpackningslogistik.
Hon har en bakgrund på Tetra Pak, bland annat som produktchef, och Alfa Laval. När hon kände att resandet gick ut över tiden med barnen sökte hon sig tillbaka till akademin.
– Jag planerade en lärarkarriär, men dåvarande professorn Gunilla Jönson sa att jag var tvungen att disputera.
Annika Olsson berättar att hon fick en klump i magen av beskedet, men hon antog utmaningen och skrev avhandlingen ”Från egenskapsfokus till kundfokus i förpackningsutveckling”. Klumpen är borta för länge sedan och vi möter en professor som brinner för sin institution. Hon berättar om utbildningen med en sådan intensitet att jag upptäcker att jag håller andan för att hänga med och samtidigt hinna anteckna.
– Studenterna uppskattar att vi har ett nära samarbete med näringslivet och att vi har så praktiska uppgifter.
Förpackningslogistik lockar biokemister och kemitekniker som kan materialen, maskintekniker som är bra på konstruktion, designer som kan både estetik och funktion, industriella ekonomer som vill se båda sidor av produktionen, industrins och konsumentens, och många internationella studenter.
Den här dagen har nio företag gett femton studentgrupper var sitt uppdrag att lösa på cirka åtta veckor. I slutet av perioden sammanställer studenterna sina projekt, sin prototyp och en sammanfattande presentation.
– Företagen är medvetna om att det är en öppen process, säger Annika Olsson.
De två första veckorna ägnar studenterna åt konsumentundersökningar – vad är det konsumenterna vill ha.
Sen ägnar de två veckor åt att tänka på miljön ur många synpunkter – förpackningens hållbarhet, hur den är att jobba med för butiksanställda, hur effektiv den är ur logistiksynpunkt, kan den återvinnas eller kanske få en andra funktion.
Gruppen som fått ett uppdrag från Flextrus ska tänka på de flexibla material som Flextrus är specialister på, men de får hämta inspiration var de vill.
– Då ses vi klockan tio imorgon här utanför, säger Amanda Persson till sina studiekamrater.
Nu börjar arbetet med att ta reda på konsumenternas synpunkter.
– Vi examinerar så klart den här kursen, de ska skriva en rapport på alla tre momenten, berättar Annika Olsson.
Studenterna har satts samman så att det finns olika bakgrunder i gruppen, tvärdisicplinära team är en förutsättning och också något som studenterna behöver lära sig att jobba i.
– Så är det i arbetslivet. man väljer inte vem man ska jobba tillsammans med och där möter man personer med olika utbildningsbakgrund, säger Annika Olsson.
Hon berättar till exempel om när ett blöjföretag ville ha förslag på ett paket som passar cyklande konsumenter i Amsterdam.
– Då såg vi att det fanns en holländare bland studenterna och självklart satte vi honom i den gruppen. Han hade ju kunskap om marknaden som ingen annan hade.
Annika Olsson visar en mobilförpackning som studenter gjort ett tidigare år. Det var till en mobil med miljöambitioner, skalet var till exempel av återvunnen plast, men förpackningen den låg i bestod av 70 procent luft.
– Tänker man stort så innebär det att en fullastad lastbil egentligen bara är lastad till 30 procent.
Förpackningslogistik handlar inte bara om ett bra skydd för varorna, de ska kunna transporteras på ett bra sätt också.
– Därför har vi samarbete med bland andra Sydafrika och Brasilien för att lära dem mer om förpackningar. Skadas frukten vid transporten så får odlaren inte betalt.
Annika Olsson menar att matsvinnet är ett allvarligt problem som rätt förpackning kan avhjälpa.
– Många tycker att det är förpackningen som är miljöboven, men visst är det bättre att köpa flera små förpackningar och äta upp än en stor och slänga mat.
Annika Olsson säger att förpackningslogistik i Lund är unik med sin tvärvetenskapliga inriktning på hela försörjningskedjan – från jord till bord.
– Det är det som är så speciellt med Skåne att Packbridge har ett samarbete med Livsmedelskademin. Det finns inte någon annanstans i världen, berättar Eva Norling Gersbro.
Hon är sjukgymnast som nu arbetar med evenemang och administration på Packbridge. I sitt tidigare yrke har hon sett hur svårt det kan vara för till exempel reumatiker eller strokepatienter att öppna många förpackningar.
– Den åldrande befolkningen är en av förpackningsindustrins framtida utmaningar, den och att minska miljöpåverkan. Framförallt genom att skydda innehållet så att det inte förstörs, säger hon.
70 procent av alla förpackningar går till livsmedelsindustrin. Förpackningar som bland annat ska skydda maten mot skador – allt från bakterier till stötar.
Ecolean i Helsingborg är ett relativt ungt, skånskt företag som enbart arbetar med förpackningsmaskiner och förpackningar till livsmedelsindustrin. Än så länge går allt på export.
Det handlar om en flexibel plastförpackning i olika storlekar som kan stå upp. Den tillverkas av plast och krita och väger lite jämfört med andra dryckesförpackningar.
Kritan gör förpackningarna vita och framförallt bidrar den till att det går åt mindre plast vid tillverkningen av förpackningarna.
– Vår specialitet är att vi har förpackningar som inte behöver kylas, vilket är en förutsättning i många tillväxtländer, säger Paul Mellbin programdirektör på Ecolean.
Han säger att det ligger stor ingenjörskonst bakom materialval och formen på förpackningarna som finns i flera olika storlekar upp till en liter.
– Vi har jobbat mycket med undersidan för att få rätt stabilitet, sen är förpackningen formad så att tyngdpunkten ligger relativt långt ner så att den är stadig även med lite innehåll, säger han.
Kina, Pakistan och Ryssland är Ecoleans tre största marknader. Förutom fabriken i Helsingborg, där maskinerna sätts samman och en stor del av förpackningsmaterialet tillverkas, har Ecolean en fabrik öster om Peking.
– Där tillverkar vi förpackningsmaterialet för den asiatiska marknaden, säger Anna Annerås, marknadschef på Ecolean.
Företaget har idag cirka 160 anställda i Helsingborg. Just nu pågår en stor utbyggnad av produktionskapaciteten. En lokal på 10 000 kvadratmeter håller på att ta form nära Ramlösa station. På andra sidan järnvägsspåret har Ecolean sitt huvudkontor och sin svenska tillverkning och hit kommer kunder från hela världen för att lära sig maskinerna. I Kina arbetar ytterligare cirka 115 personer för företaget.
– Vi ökar vår omsättning med 40 procent varje år och räknar med att behöva nyanställa, vi satsar stort på att öka vår produktion, säger Anna Annerås.
Ecolean startade 1996, 2001 gick Hans Rausing in som ägare. Han hade då tretton år tidigare sålt sin del av Tetra Pak till brodern Gad.
Ecolean har visat röda siffror hela tiden. I fjor var omsättningen drygt 425 miljoner kronor och resultatet före skatt var minus 217 miljoner kronor.
– Vi räknar med att visa svarta siffror om ett par år, säger Anna Annerås.
Per-Stefen Gersbro på Packbridge säger att förpackningsbranschen inte är de snabba klippens bransch. Inte heller för de stora omsvängningarna. Den brukar tuffa på i takt med bnp. I utvecklingsländerna är tillväxten ofta dubbelt så stor som bnp-tillväxten.
I en byggnad ett par hundra meter från Ecoleans huvudkontor på Kielersgatan i Helsingborg byggs maskinerna upp och testkörs.
– Vi står för ritningar och slutmontage till hundra procent, men vi har ingen egen tillverkning av detaljer, säger Paul Mellbin.
Pär Jönsson, inköpschef, säger att en maskin består av 7 500 komponenter.
– Vi har i huvudsak skånska leverantörer till våra maskiner. Här finns ett kunnande och en närhet som är bra för oss.
I dag står knappt 300 Ecoleanmaskiner hos livsmedelstillverkare världen över, varav tio procent är för förpackningar som inte behöver kylas.
– Vi fyller en så ren produkt att vi kan vara säkra på att det inte kommer in några mikroorganismer som kan förstöra innehållet, säger Paul Mellbin.
Anna Annerås berättar att Colombia är först ut med en återförslutningsbar förpackning.
– Vi har öppnat ett kontor i USA för att vi ser stor potential i den Nord- och sydamerikanska marknaden, säger hon.
Export står i fokus hos Ecolean, för Strand Packaging i Malmö är det den inhemska marknaden som är klart störst.
– Men vi ska få stöd från Tillväxtverket för att öka vår internationalisering, berättar Mats Strand. Han är vd på företaget som hans pappa köpte på 1980-talet.
– Och då får du åka på fler utlandsturer, säger han till Ulf Jeppsson som är nyanställd säljare på Strand. Men han har familjeanor i förpackningsindustrin.
– Jag var med och ägde Nordemballage i Ystad i 27 år, berättar Ulf Jeppsson.
Strand har sin verksamhet i Fosie industriby, för tio år sedan fick envåningsbyggnaden en andra våning med kontor och konferensrum.
På första våningen trycks, stansas och limmas kartonger i olika storlekar. Kartongerna står för 60 procent av verksamheten, etiketterna för resten.
– Vi är marknadsledande på våtlimsetiketter i Sverige. På kartongsidan har vi väl cirka två procent av marknaden så vi vet var vi vill växa, säger Mats Strand.
Företaget fick ny storägare i fjor när Nilsbyn Invest gick in. Samtidigt bytte man namn från Strand Grafiska AB till Strand Packaging AB.
– Det har inneburit tydligare och mer långsiktiga mål för företaget, säger Mats Strand.
Denna dag limmas och packas små medicinkartonger. Mattias Jensen sköter limmaskinen och Jessika Eriksson som är inkallad extra eftersom företaget har en produktionstopp, packar kartongerna.
Mycket sker maskinellt på Strands, men det pågår också en hel del handarbete och hemliga utvecklingsprojekt.
– Den här maskinen och två man gör samma arbete på en timma som det tog tre man att göra på en dag på 1990-talet, säger Mats Strand när vi står vid en etikettmaskin.
Kartongernas liv börjar med att ett stort vitt kartongark skjuts in i tryckpressen där arket trycks med så många kartongstommar som får plats på ytan.
Håkan Palmkvist är tryckare med sjutton år på Strands. I dag trycker han till Ikeas varuhus världen över.
– Det är en stor serie, men eftersom den innehåller många språk måste vi stoppa pressarna med jämna mellanrum, berättar han.
Det är inte så stora säsongsskillnader i fabriken på Järnyxegatan. Men det märks när det är rödbets- och gurktider, som nu, då trycks miljontals etiketter.
Mycket av tillverkningen är maskinell, men när kartongerna går utanför den gängse mallen tillverkar Strand en hel del för hand.
Harrison Chermai arbetar till exempel med foliering och placerar in klichéerna för hand till kosmetikakartongen.
– Det brukar vara guld- eller silverfoliering, men denna gång är det svart, säger Mats Strand.
Bakom den höga stansmaskinen står stansformarna på rad. Varje kartongmodell har sin egen stansform med knivar som skär ut kartongen och bligar som gör markeringar där kartongen ska vikas.
– Våra stora serier är egentligen små för våra större konkurrenter, men de vill ändå vara med och slåss om affärerna, säger Mats Strand.
På senare tid har de märkt att upphandlingar har hamnat utomlands, vilket kan ge stora avbräck i orderboken.
– Men vi har också sett att kunder kommit tillbaka när det inte har fungerat, säger Mats Strand.
I slutet av oktober ordnar Packbridge en två dagars konferens i Helsingborg med siktet inställt på framtiden för förpackningsindustrin Den 15-16 oktober är det en förpackningsmässa i Stockholm där bland andra Strand Packaging ställer ut.

Strand Packaging AB

Omsättning: 18 miljoner kr (28 miljoner kronor).
Resultat före skatt: 80 000 kronor (–1,2 miljoner kronor).
Antalet anställda: 18 (25).
Vd: Mats Strand.
(2012 års siffror inom parentes.)

Ecolean

Omsättning: 427 miljoner kronor (229 miljoner kronor).

Resultat före skatt: –217 miljoner kronor (–143 miljoner kronor).

Antalet anställda: 275 (102).

Vd: Peter Nilsson.

(2012 års siffror inom parentes.)

Gå till toppen