Var inte så känslig! Ta inte åt dig så mycket! Dessa uppmaningar har Therese Haglund ibland fått höra när hon tagit illa vid sig i samband med en högröstad konflikt eller ett burdust beteende.

– Ibland har jag känt mig som prinsessan på ärten. Skräckfilmer kan få mig att må fysiskt illa, och det finns också dofter jag inte fixar. Jag gjorde faktiskt slut med en pojkvän för att jag inte klarade hans personliga doft. Å andra sidan kan lukten från bladen eller gräset ge mig riktigt lyckorus.

Att ha nära till känslorna är egentligen inget ovanligt. Men med åren började Therese Haglund inse att hon berördes mer och starkare än de flesta.

– Dessutom gjorde alla känslor att jag lätt hamnade i obalans. Då var jag tvungen att dra mig tillbaka för att smälta och bearbeta alla intryck.

I sitt arbete som socionom har hon ofta kunna dra fördel av sitt känsliga sinnelag. Hon beskriver det som en intuition, som hjälpt henne att pejla stämningen och uppfatta medmänniskornas känslor och tankar.

– I mina möten med ensamkommande barn har jag ofta upplevt att jag känt i min egen kropp vad de känner. Men såhär i efterhand inser jag att jag samtidigt sugit åt mig alla problem, försökt rädda allt och alla. Jag tog slut på krafterna, mentalt och fysiskt.

För sju år sedan fick hon diagnosen fibromyalgi. Läkaren konstaterade då att Therese Haglund var ”överkänslig i sitt nervsystem”. Men egentligen var det först i våras som hon nådde fram till vändpunkten.

– Jag hade lagt mycket tid och energi på jobbet. Till slut blev jag så ljuskänslig att jag inte ens kunde titta in i datorskärmen och huvudvärken satt som en hjälm över huvudet.

I mars blev hon sjukskriven för utmattningssyndrom. Några veckor senare kom hon, genom en yogakurs, i kontakt med begreppet högkänslighet.

– Då tänkte jag: Wow, finns det andra som är som jag!?

Detta är en reaktion som yogalärare Malin Sandell känner igen.

– Många upplever en lättnad när de förstår att de inte är ensamma. Och att de inte är onormala som de tidigare trott.

Tillsammans med kollegan Ina Elverljung erbjuder hon samtalsterapi, föreläsningar och kurser på temat Så hanterar du din högkänslighet.

Sedan begreppet myntades har det ibland blivit ifrågasatt, som ännu ett i raden av tillstånd som samhället och medmänniskorna tvingas ta hänsyn till.

– Vi är noggranna med att betona att detta inte är en bokstavsdiagnos, utan ett personlighetsdrag som innebär att man tar in fler intryck än genomsnittet. Och det handlar inte om att omgivningen måste anpassa sig efter någon, utan att få vara den man är och lära känna sig själv bättre, säger Malin Sandell.

För Therese Haglund har de nya kunskaperna om högkänslighet haft en avgörande betydelse för självkänslan. Hon menar också att yogan och djupandningen har hjälpt henne att landa, att hitta balans i tillvaron. Idag betraktar hon det snarast som en ynnest att vara extra mottaglig för intryck från omgivningen.

Nu ser hon fram emot att börja arbetsträna för att så småningom komma tillbaka till vardagen. Men denna gång betydligt mer harmonisk i kroppen och sinnet.

– Innan var det kaos inombords. Men nu känns det som att jag hittat hem. Jag har, efter snart 34 år, börjat förstå vem jag är på riktigt.

1991 myntade den amerikanska psykologen Elaine Aron begreppet Highly Sensitive Person (HSP) som på svenska brukar översättas med högkänslig person. Detta kan ta sig olika uttryck; en del är känsliga för ljud och dofter, andra för högljudda folksamlingar, ytterligare andra för kläder som skaver mot huden. Enligt hennes forskning utgör högkänsliga 15 till 20 procent av befolkningen. I Sverige finns bland annat Sveriges förening för Högkänsliga (SFH).

Hur ser du på begreppet högkänslighet? Mejla inpalivet@sydsvenskan.se