Sverige

Utvalda elever sporras att göra läxorna

Stiftelsen Läxhjälpen riktar in sig på att hjälpa vissa, utvalda elever som inte har godkänt i viktiga skolämnen.

Korridorerna i Apelgårdsskolan i Malmö ekar tomma. Klockan är fyra och de flesta har gått hem. Men i ett klassrum på andra våningen sätter sig några elever och läxhjälpare för att plugga i ytterligare ett par timmar.
– Har ni samma saker att jobba med? undrar läxhjälparen Alex Rau.
– Vi har svenska, vi ska läsa en text och svara på frågor. Och matte, säger Rina Sefa i 9A.
– Tror ni att det är något ni kan göra klart idag?
Det tror eleverna.
– Okej, säger Alex Rau, då skriver ni dagens mål i målhäftena: göra klart svenskatexten och räkna matte.
Stiftelsen Läxhjälpen är inte öppen för alla, utan koncentrerar sig på utvalda elever som saknar godkänt i vissa ämnen. Precis det som forskarna anser ger en mer likvärdig skola. (se vidstående artikel)
Det är bäst att börja hjälpa där det behövs mest, tycker verksamhetsledaren Maria Arneng.
– Skillnaderna mellan elever ökar. Föräldrarnas utbildningsnivå och plånbok spelar allt större roll för hur man lyckas i skolan. Vi hjälper skolan med det kompensatoriska uppdraget, som skolan idag inte mäktar med.
De utvalda eleverna får hjälp 4-6 timmar i veckan i minst ett års tid. Eleverna skriver på ett kontrakt att de ska komma varje gång, vara i tid och arbeta hela läxhjälpen. Den som inte uppfyller kraven kan mista sin plats.
9A-eleverna Rina Sefa, Sahib Zaman och Samul Bruus, deltog också hela förra läsåret på läxhjälpen på Apelgårdsskolan.
– När jag är hemma orkar jag inte riktigt ta fram böckerna. Men här hjälper de mig att förstå läxan och att bli klar med den, säger Samul Bruus.
Vad har du lärt dig här?
Samul Bruus spricker upp i ett leende så stort att alla tänderna i munnen syns.
– Riktigt mycket, säger han. I alla ämnen.
Läxhjälparna har ansvar för fem elever var, och de jagar eleverna med blåslampa om det behövs. Den elev som inte kommer blir genast uppringd. Eleverna pressar också varandra att vara på plats. I utvärderingarna kan Maria Arneng se att eleverna uppskattar det där - någon har sett dem.
– Att vara saknad, det gillar ju alla, säger hon.
Eleverna som väljs ut har låga betyg, men orsakerna varierar. En del elever är nyanlända till Sverige, andra har tröttnat på skolan eller har det för stökigt hemma för att koncentrera sig på skolarbetet.
– Vi kan inte bara ta de stökigaste killarna. Då finns en risk för stigmatisering. Det måste också vara olika motivation i grupperna, för motivation smittar, säger Maria Arneng.
Hon har pratat med många rektorer, och är väl bekant med argumentet att det som Stiftelsen Läxhjälpen vill göra, det går inte. Eleverna kommer aldrig att vilja gå så länge extra i skolan.
– Första gången jag hörde det så tänkte jag "då struntar jag i den skolan". Men nu tänker jag tvärtom: på en skola där ledningen tänker så, där ska vi vara. Det är en fara om man har lärare och rektorer med så låga förväntningar på eleverna.
I princip alla Läxhjälpens elever höjer sina betyg. 85 procent får gymnasiebehörighet. Men även om fokus är höjda betyg, så kommer mycket annat på köpet, menar Maria Arneng. Eleverna får kontakt med unga vuxna som studerar och kan bli förebilder. Ibland kommer läxhjälparna från samma område som eleverna.
Och känslan av att vara en del av något.
– Vikten av att ha ett sammanhang är mycket större än jag först trodde, säger Maria Arneng.

Sponsrad hjälp till utvalda elever

Läxhjälpen är en icke vinstdrivande stiftelse som drivs av sponsorpengar från olika företag som finansierar läxhjälpen på en bestämd skola. Företagen får rapporter tillbaka om resultatet för deras elevgrupper. Pengarna går till löner för läxhjälpare och personal. För barnen och skolan är läxhjälpen gratis. Stiftelsen samarbetar med skolor i utsatta områden. Den har funnits i sju år och hjälper idag cirka 700 elever på drygt 20 skolor i Stockholm, Göteborg, Malmö och Södertälje. I Malmö ingår Apelgårdsskolan, Johannesskolan, Östra skolan och Värner Rydénskolan i samarbetet. Finansiärer i Malmö är bland annat Skanska, Riksbyggen, MKB, Dan Olofsson och Victoria Park.
Gå till toppen