Det brukar sägas att en långhårig och skäggig missbrukare skulle ha bott i buskarna och därmed gett platsen sitt namn.

En annan vanlig förklaring till detta udda öknamn är att Frälsningsarmén flitigt skulle spelat för gubbarna i parken.

I en tredje variant heter det att a-lagarna reste sig och gick när polisen kom till parken.

Att platsen ursprungligen ska ha hetat Mariaplan, vilket blev Jesusparken i folkmun.

Den mest sansade teorin går ut på att en kyrka var tänkt att byggas på platsen.

Göran Larsson växte upp alldeles bredvid. Han vet:

"Här var det meningen att man skulle bygga en kyrka. När vi blev tonåringar blev parken en samlingspunkt för oss på kvällstid. Någon av oss kom på att kalla parken för Jesusparken och detta blev namnet som dom flesta av oss använde efter detta."

Göran Larsson är medveten om att det finns Malmöbor som betvivlar detta, men han har fått sin version bekräftad av kamrater som var med på den tiden. Berättelsen är därtill fullt logisk.

Fler minnen: "Parken ägdes av kyrkan och namnet på den, enligt min far, var Kyrkplan. Vi som bodde här sade Planteringen. Man hade hägnat in hela parken med taggtråd. Det fanns två ingångar vid Simrishamnsgatan och en vid Ystadsgatan. Var höst stängde man parken för allmänheten för att åter öppna till våren. Då möttes man av en underbar blomsterprakt. Vid ingångarna fanns massor av utplanterade blommor."

Kyrkplan tycks dock aldrig varit ett officiellt namn. Men många äldre Malmöbor vittnar om smeknamnet "Planteringen".

Att kyrkan skulle ägt tomten finns det ingen tvekan om, det framgår av adresskalendern.

I början av 1910-talet innehades tomten av en Handlande Sam J Cronsioe som sålde till konsuln Ernst Friis. 1917-18 kan man notera att kvarteret Arvet (det vill säga blivande Falsterboplan) ägdes av "Malmö stads kyrkoförsamlingar (afsedt för blifvande kyrka)", alltså långt innan bostadshusen i grannkvarteren uppfördes. Troligen fanns det odlingar på marken under och efter första världskrigen. Vi vet i alla fall genom den lilla bilden ovan att här låg kolonistugor en bit in på 1930-talet.

Den inhägnade parken framträder dock på senare flygfoton (1937-1947).

Marken ägdes av Kyrkliga samfälligheten i Malmö fram till femtiotalets början då den överläts till Malmö stad.

Tydligen skrotades planen att uppföra en ny kyrka på tomten. I stället lät man bygga om Västra Skrävlinge församlingshus, byggt 1928 efter ritningar av Ewe & Melin. Det låg mellan Södervärns vattentorn och blivande Falsterboplan, eller mer exakt mellan den gamla barnkrubban och tornet. Församlighemmet kom alltså att uppföras utanför bild i nederkanten av den stora bilden ovan. Det fotografiet är möjligen tagit i samband med att vattentornet togs i bruk.

I januari 1949 öppnade Möllevångens kyrka. 1963 byggdes kyrkbyggnaden om åter igen och döptes nu till Sankta Maria kyrka - som vi känner den idag. Barndaghemmets byggnad försvann sannolikt i början av sextiotalet.

I samma veva fick parken sitt namn: Falsterboplan.