Lilla Hjärtat-böckerna är de första som har plockats undan från hyllorna på grund av sitt innehåll, enligt chefen för Malmö Stadsbibliotek. Men det fanns redan en särskild hög i personalutrymmet för böcker som på ett eller annat sätt går emot normen, kan Sydsvenskan berätta.
– Det handlar inte om att gallra ut eller gömma. Vi plockar ut ”goda” och ”dåliga” exempel på de områden som tas upp i diskrimineringslagstiftningen, förklarar Åsa Sandström, chef för barn- och ungdomsavdelningen på biblioteket.
– Det handlar inte om att gallra ut eller gömma. Vi plockar ut ”goda” och ”dåliga” exempel på de områden som tas upp i diskrimineringslagstiftningen, förklarar Åsa Sandström, chef för barn- och ungdomsavdelningen på biblioteket.
Till skillnad från Lilla Hjärtat tas de aktuella böckerna inte bort från hyllorna och flyttas till magasinet, enligt Åsa Sandström.
– Det rör sig om enstaka böcker, inte hela titlar. Det är lätt att tro att vi har ställt undan böcker, när vi tar undan ett enda exemplar av en titel.
– Det rör sig om enstaka böcker, inte hela titlar. Det är lätt att tro att vi har ställt undan böcker, när vi tar undan ett enda exemplar av en titel.
I högen av undanplockade böcker finns både ”goda” och ”dåliga” exempel. Totalt ett 40-tal böcker har hamnat i den.
– Vi köper in i princip allt som ges ut i Sverige. Vi lever till exempel fortfarande i ett heteronormativt samhälle, och våra besökare efterfrågar andra beskrivningar av kärlek och familjebildning. Eftersom vårt uppdrag är att förmedla böcker måste vi ha koll på vad vi har, säger Åsa Sandström.
– Sen säger vi inte att det är dåliga böcker, bara att de är väldigt stereotypa skildringar av till exempel kön eller etnicitet. Då ska vi ha den här hos oss, men det kanske inte är den vi lyfter längst fram i förmedlingsarbetet.
– Vi köper in i princip allt som ges ut i Sverige. Vi lever till exempel fortfarande i ett heteronormativt samhälle, och våra besökare efterfrågar andra beskrivningar av kärlek och familjebildning. Eftersom vårt uppdrag är att förmedla böcker måste vi ha koll på vad vi har, säger Åsa Sandström.
– Sen säger vi inte att det är dåliga böcker, bara att de är väldigt stereotypa skildringar av till exempel kön eller etnicitet. Då ska vi ha den här hos oss, men det kanske inte är den vi lyfter längst fram i förmedlingsarbetet.
Vilka böcker som lyfts ut baseras i huvudsak på exempel från medarbetarna.
– Det var en förälder nyligen som uppmärksammade mig på en bok som handlade om den första kärleken. Den var väldigt heteronormativ, där första kärleken per definition är av motsatt kön.
– Det var en förälder nyligen som uppmärksammade mig på en bok som handlade om den första kärleken. Den var väldigt heteronormativ, där första kärleken per definition är av motsatt kön.
Det främsta syftet med bokhögen är att fungera som fortbildning för personalen, menar Åsa Sandström.
– Vi har öppet sju dagar i veckan till sent på kvällarna. Det är inte ofta vi alla kan mötas, utan vi behöver tipsa varandra på andra sätt.
– Vi har öppet sju dagar i veckan till sent på kvällarna. Det är inte ofta vi alla kan mötas, utan vi behöver tipsa varandra på andra sätt.
Två böcker i högen
Barn- och ungdomschefen Åsa Sandström kommenterar:
• En bok som hamnat på "dåliga" listan är "Städdags" av Camilla Kuhn. I den smiter en son och hans pappa från städarbetet för att åka och bada, medan mamman och dottern får stanna hemma. Men de har bytt ut pojkarnas badshorts mot gulliga badkläder – som de då inte vågar bada i, vilket gör att de i stället åker hem och hjälper till med städningen. "Personligen tycker jag det är en ganska unken sensmoral".
• På den "bra" listan finns till exempel Marin Saltos och Marcus Gunnar Petterssons böcker "Badbomber och simhopp" och "Dansbus och kaktrubbel". "I dem får romska barn ta plats som subjekt, och som norm."