Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Böcker

Klas Östergren spårar det ruttnas rötter i "Twist"

Klas Östergrens nya roman är lugn men hårdslående, konstaterar Daniel Suhonen.

Twist.

Author: Klas Östergren. Publisher: Natur och kultur.. PublishYear: 2014.
Hur ska en människa förstå det samhälle vari hon levt sitt liv? Hur ska vi förstå Sverige? De frågorna ligger under hela Klas Östergrens nya roman ”Twist”.
Upplägget är klassiskt östergrenskt – ett arkaiskt Folkhemssverige i snabb politisk förändring.
Scenen här är enkel: En författare ger sig av till en svensk kuststad för att i dess stadsarkiv söka information om en död släkting, en pionjär inom teaterkonsten. I samband med denna resa hinner historien upp honom och han blir indragen i ett händelseförlopp som handlar om stora pengar i rysk gashandel och annan vandel i gråzonen där politiker öppnar dörrar och myndigheter blundar.
Författaren söker upp några bekanta från sjuttiotalet, en gammal vän som var proletariserad när de bägge arbetade i verkstad och liksom de flesta med borgerlig bakgrund och flammande hopp om revolution sedan bytte flank och anslöt sig till nyliberalismens revolution. Som om det viktigaste inte var för vad de slogs, utan att de själva befann sig upphöjda, i dess spets, dess ledning.
Genom denna intrig kastas författarjaget tillbaka till tonåren och det visar sig att det skumma som pågår i vår tid har långa rottrådar, till femtio- och sextiotalens rekordår och bostadsbyggande omgärdat av i bästa fall vänskapskorruption, men vars vinande intrig inte ska avslöjas här.
Det blir en svart sängkammarfars där varje dörr som öppnas gestaltar en grundläggande samhällsförändring, en kollektiv glidning.
För några år sedan skrev Klas Östergren en del i den internationella mytserien där en rad internationellt erkända författare som Margaret Atwood och Jeanette Winterson skrev moderna versioner av klassiska myter. Östergrens bidrag var ”Orkanpartyt” – en fantastisk bok om en faders enorma kärlek till sin son, i en skrämmande laglös framtid som liknande den fornnordiska.
Just de där trådarna, våra långa historiska rötter, släktband, återfallsförbrytelser och olösta sår som bara återuppstår och återuppstår eftersom vi aldrig går i terapi eller tar itu med grundproblemen i folksjälen – om man vågar använda ett sådant ord i dagar som dessa – är en grundfråga för Östergren.
Kanske är ”Twist” en fortsättning på denna tanke. Om de gangstermetoder som präglar vårt land, oavsett om det handlar om kvinnomisshandel som fortplantar sig som en smitta eller ekonomiska brott.
I förhandssnacket kring Östergrens nya bok, filmatiseringen av ”Gentlemen” och hans inträde i Akademien, är det som om svagheten i dagens samhällsdiskussion om litteratur gett sig till känna. Det som diskuterats, vridits och vänts på är varumärket Östergren, en stor författare, ett stort koncept som nu har en fantastisk säsong. Ungefär som ett rockband på turné eller ett fotbollslag. ”Det går bra nu”, är budskapet. Ingenstans har snacket gällt den politiska kärnan i Östergrens författarskap. Litteraturpratet idag är alltför ofta just detta: produktplacering. Innehållet skiter man i, huvudsaken är myset, som till slut kommer att bli de stora romanernas död.
För här finns grogrund för samhällsdebatt. Inte minst efter ett val där socialdemokratin, vars reformism jag uppfattar att Östergren ansluter sig till, går på knä in i Rosenbad, de nya moderaterna går tillbaka till pr-svängen, samtidigt som känghögern kliver upp i talmansbåset. Det finns skäl att tänka att vårt tiotal är vårt förra trettiotal.
Det måste vara detta Östergren vill att vi ska diskutera, likt romanens huvudperson som på 80-talet blir uppslukad av Peter Weiss roman ”Motståndets estetik” och dess anspråk att försöka förstå allt – med betoning på att försöka.
Anklagelsen som finns i ”Twist” är att vi lever i en skurkaktig tid, där det bakom varje framsteg står män med mycket pengar och håvar hem det mesta, att detta bara pågår, att detta är känt av makthavarna, att vi ingenting gör åt det. Denna kollektiva lögn artar sig hos Östergrens romangestalter som en växande paranoia.
Författaren Göran Palm skrev 1965 i Expressen om Vietnamkriget att vi var ”förda bakom ljuset”. Jag tror egentligen att samma påstående, föraning eller insikt driver Klas Östergrens författarskap. Paranoian som kommer av att leva i ett lögnaktigt samhälle och dessutom veta att de allra flesta av oss inte vill förstöra den goda stämningen genom att snacka om det. Istället kapslar vi in det i våra själar och tar ett glas till för att kunna sova gott om natten.
”Twist” är kanske lugnare än många av Östergrens tidigare romaner, men mer hårdslående. Här finns en egen ton. Lite lik Paul Auster i folkhemsskrud eller en samhällsskildring à la Jonathan Franzen när han är som bäst.
Och en samhällskritik värd att ta på allvar.
Gå till toppen