Det är lördag förmiddag och det drar ihop sig till årlig bokauktion på Crafoord auktioner i den gamla tullkammaren vid Clemenstorget i Lund. Daniel Bengtson ser sig omkring och undersöker objekt som om någon timme ska ropas ut. Förutom honom är det i huvudsak betydligt äldre män som målinriktat smyger runt bland böckerna en våning upp från auktionssalen. Det gäller att vara taktisk och inte utåt visa ett alltför stort intresse för objekten. Risken finns att någon annan då också förbereder sig för att lägga bud.

Daniel Bengtson drar ut en originalutgåva av William H. Ukers ”All About Coffee” från en hylla.

– Ända sedan jag var liten har jag samlat på allt som handlar om kaffe, den här boken innehåller allt man behöver om man älskar kaffe. Utropspriset här är 500 kronor men när jag sett den på nätet i USA går den på runt 10 000 kronor och sen tillkommer ju frakten.

Priserna har även fört Gunnel Hedberg, bokvetare som samlar på psalmböcker och litografier, till lördagens auktion. Hon har bänkat sig längst fram i salen mitt emot auktionsutroparna Ronald Sander och Frida Rundberg.

– Här kan du fynda, det kan man inte göra på nätet på samma sätt, säger hon.

Men de klassiska slagauktionerna, där en ofta klubbförsedd utropare tar upp bud och slår fast slutpris på en fysisk plats, börjar bli en raritet i sig själva. Crafoord auktioner grundades som Runfeldts Auktioner på slutet av 1980-talet, köptes av Birgitta Crafoord 1998 och togs över av Uppsala Auktionskammare 2009. Två lördagar i månaden anordnar de konst- och antikauktioner och en gång om året är det bokauktion. På senare tid har de lagt allt mer fokus på att hitta köpare över nätet och alla deras auktioner går nu att buda på online, parallellt med att budgivning pågår bland besökarna i salen.

– Konkurrensen är stor idag. Det är ovanligt att vi är ensamma om att lämna prisförslag när exempelvis ett dödsbo ska upptecknas, säger Bengt Almo, ansvarig för värderingar och hembesök på Crafoord auktioner.

Men han tror inte på att fullt ut satsa på nätauktioner.

– Vi har räknat på det där och insett att det skulle vara betydligt mer personalkrävande. Det skulle innebära budgivningar varje dag och en helt annan logistik när det handlar om att få ut objekten till köparna.

Svårigheterna för små företag att nå ut är något som den danska auktionssajten Lauritz.com tagit fasta på. Företaget är övertygat om att branschens framtid ligger i det storskaliga och har med 1,2 miljoner registrerade kunder växt från en omsättning på 24 miljoner svenska kronor år 2000 till mer än en miljard under förra året.

– Vi ska finnas i varje land där det finns ett Ikea. Och jag börjar ju bli gammal så det är bråttom nu, säger ägaren Bengt Sundström.

Lauritz.com startade 1998 genom att Bengt Sundström tog över Lauritz Christensen Auktioner som fram till dess hade bedrivit klassiska slagauktioner i Köpenhamn sedan 1885. Med det nya namnet har företaget genomgått en explosionsartad förvandling. I onsdags blev det klart att företaget köper Helsingborgs Auktionsverk. Några veckor tidigare förvärvade Lauritz.com Stockholms Auktionsverk.

Joakim Bengtsson, vd för Helsingborgs Auktionsverk, kommer att vara kvar i bolaget och förklarar försäljningen med att hans auktionsfirma har bättre förutsättningar att utvecklas digitalt med Lauritz.com som delägare.

Tillsammans med vd Mette Rode Sundström visar Bengt Sundström runt i företagets huvudkontor i Köpenhamnsstadsdelen Herlev. De industribetonade väggarna har smyckats med tavlor och uppstoppade djur. Vägg i vägg med den administrativa delen finns ett av företagets inlämningsställen dit säljare kommer för att lämna in objekt de vill få värderade och sålda. Hit kommer också köpare för att hämta sådant de budat hem. Lauritz.com säljer allt från exklusiva konstverk, designprylar och antikviteter till möbler, lampor, vin, cyklar och serietidningar.

– Vi håller på att starta ett nytt huvudkontor i en spännande industribyggnad på Österbro. Men just nu har vi inte haft tid att ställa i ordning det, förhoppningsvis hinner vid det under 2015, säger Bengt Sundström.

Storskaligheten är viktig, menar både Bengt Sundström och Mette Rode Sundström. Kunderna, som enligt Lauritz.com blir 2 500 fler varje vecka, förväntar sig att det ska gå snabbt, smidigt och att logistiken inte ska vara för kostsam. Har man budat hem något på nätet ska det inte kosta för mycket att få det hemskickat även om man bor långt bort. Den sortens logistik kräver storskalighet, menar Lauritz.com.

Företaget har redan kunder över hela världen. Två filialer finns i Malmö och Helsingborg och målet är att växa från dagens fem svenska enheter till tio-tolv inom två år. Samtidigt förbereder de sig för att gå från ett par tyska filialer till 20-25 under samma period. Därefter tänker de fortsätta expansionen, först till England och därefter till andra länder. Sedan tidigare har de också en filial i belgiska Antwerpen.

En stor del av expansionen kommer att ske genom uppköp och precis som när det gäller Helsingborgs ochStockholms Auktionsverk innebär affärerna att Lauritz.com får ny expertkunskap och att de uppköpta bolagen får en upparbetad affärsmodell för nätet. Samtidigt säger sig Lauritz.com vara måna om att behålla så mycket som möjligt av de förvärvade auktionsfirmornas egna identiteter.

– Alla varor ska läggas upp på våra onlineauktioner med 130 000 besökare per dag, säger Bengt Sundström.

Expansionen ska också ske genom en sorts franchise där lokala företagare kan starta egna enheter.

Lauritz.com kan beskrivas som en hybrid mellan de gamla slagauktionerna och nätbaserade annons-sajter. Företagets personal värderar, fotograferar och ger detaljerade beskrivningar av allt som säljs. Genom det ständigt växande antalet filialer hoppas företaget lyckas med att vara så nära säljarna som det går. Den snabba expansionen har gjorts möjlig genom bland annat ett obligationslån på 375 miljoner kronor, ett lån som dessutom har utrymme för ytterligare nära 200 miljoner.

– Hela visionen för oss är att demokratisera auktionsmarknaden. Att öppna upp den för alla, säger Mette Rode Sundström.

Hon vill modernisera auktionsbegreppet och "tvätta bort snobbstämpeln". Men Mette Rode Sundström menar att många av de äldre företagen har svårt att slå sig fram på nätet och anpassa sin verksamhet efter de nya förhållandena. Det är där Lauritz.com ser en stor expansionspotential. Både hon och Bengt Sundström tror på en konsolidering av marknaden men menar att mångfalden på objekt som säljs blir större.

– Allt är online nu och det handlar om att få trafik och locka besökare till ens sajt. Det krävs stora resurser och du måste verkligen kunna den digitala världen. Vad vi ser runt om i Europa är att många av de traditionella auktionshusen inte orkar börja tänka på ett helt nytt sätt.

Nätaktörers starka inträde på auktionsmarknaden har bidragit till att framförallt köparna ser annorlunda ut idag än tidigare, menar Pontus Silfverstolpe, antikexpert, programledare för Antikdeckarna i TV4 och grundare av sajten Barnebys.se.

– Nätaktörer har hjälpt till att fila ner trösklarna till auktionsvärlden som tidigare varit förbehållen en exklusiv och relativt begränsad skara, säger Pontus Silfverstolpe.

Barnebys.se är en söksajt som samlar föremål från flera stora auktionshus på en gemensam sida på nätet.

– Idag ser vi hur nya generationer köper begagnat och då gärna på auktion, året runt, dygnet runt från världens alla hörn. Medan det för tjugo år sedan handlade om en fysisk auktionssal som fylldes med samlare, konst och antikhandlare och vissa särskilt intresserade.

Men samtidigt som intresset har ökat har kunskapen på ett sätt minskat, menar Pontus Silfverstolpe.

– Förr var ofta de som köpte oerhört kunniga. Idag köper man mer för inredning till exempel.

Barnebys.se startade i Sverige 2011 och finns sedan 2013 i Storbritannien och från och med i år även i Tyskland och USA. Sajten, som finansieras genom riskkapital, har enligt egna uppgifter runt 500 000 besökare i månaden och planerar att öppna upp i Frankrike, Italien, Spanien och Hongkong inom det närmsta året.

I takt med att utbudet ökar på nätet blir det också konkurrenskraftigt viktigt att få kunderna att känna sig trygga, de vill veta att de gör affärer med personer som har kunskap. Lauritz.com har exempelvis utbildningar där medarbetare kan hitta sätt att kombinera kunskaper i konst och antikviteter med entreprenörskap och säljstrategier.

– Men vi försöker också få de yngre människorna och köparna att inse att de själva kan sälja också. Vi försöker rucka lite på tendensen att det är flest unga som köper men äldre som säljer, säger Mette Rode Sundström.

Flera andra dominerande auktionsföretag i regionen som Sydsvenskan pratat med stämmer in i bilden av att konkurrensen har hårdnat och att branschen är inne i en stor omvandling. På Helsingborgs Auktionsverk säger Joakim Bengtsson, vd, att utbudet av objekt är större än någonsin. Priserna sjunker och de behöver sälja mer för att nå upp i samma inkomster som tidigare.

– Att jag är med i Antikrundan spelar säkert en viktig roll för att vi ändå tar marknadsandelar. Folk vet vem jag är och har ett gott rykte. Sådant spelar en allt större roll när man vill sälja men också köpa, säger Joakim Bengtsson.

Enligt honom har samtidigt auktionsintresset breddats överlag.

– Folk inser att det är prisvärt att handla antikviteter på auktion. Men andra saker bidrar också, som det ökade intresset för miljöfrågor. Det gör det ytterligare mer lockande att återanvända gamla gedigna saker än att köpa nytt, säger Joakim Bengtsson.

I ett hus i närheten av Simrishamn är Pia Staël von Holstein, expert på konsthantverk och intendent på Skånes Auktionsverk, på besök hemma hos samlaren Dennis Hällje. Han har rensat ut ett antal skånska allmogetextilier som han nu vill sälja på auktion. Han valde Skånes Auktionsverk eftersom han kände till Pia Staël von Holstein sedan tidigare och är mån om att det skånska kulturarvet bärs vidare och tas om hand.

– Intresset för hembygdsforskning har nog kommit med åldern. Det är ju lite nördvarning, säger han och skrattar.

Men Dennis Hällje säger sig också vara allvarligt oroad över att intresset för skånskt hantverk är lågt, vilket priser på auktioner indikerar. Tar vi inte hand om vår kultur, så gör någon annan det, menar han.

– Många bra objekt går idag på export, trots att det troligtvis är exportförbud på en del av dem. I Norrland och Norge till exempel ser man på ett helt annat sätt på sitt kulturarv, säger Dennis Hällje.

Han tycker det är märkligt att efterfrågan inte är större än vad den är.

– När jag går på loppisar går jag alltid till textilhögen först och det finns ofta mycket linnevaror, daterade med namn och allt från lång tid tillbaka.

Dennis Hällje säger att det medföljer ett kulturansvar för de som köper textilier, möbler eller andra antikviteter. Det han själv planerar att sälja den här gången kommer från 1830-talet och det kräver ett visst detektivarbete för att knyta olika vävmönster till rätt byggd och årtal. Det är sådant han och Pia Staël von Holstein ska försöka reda ut tillsammans.

Denis Hällje håller upp ett stort välbevarat mönstrat täcke, en gammal åkdyna, som har använts i hästvagnar.

– Det här är ju ett färgcrescendo som ger en fin brytning, även i ett modernt hem.

Han och Pia Staël von Holstein går igenom den och resten av vävnaderna. De slår fast ålder, utropspris och bevakningspris.

– Intresset är märkligt nog jättelitet för det här. Så det är oerhört köpvärt, säger Pia Staël von Holstein.

Hon menar att auktionsbranschen är inne i en period av snabb förändring. Det är inte helt okomplicerat att alltmer av affärerna sker över nätet, tycker hon. Kontakten mellan kunder och säljare riskerar att försvinna på sikt.

– Köpbeteendet ser helt annorlunda ut nu, de som är yngre handlar på ett helt annat sätt än de äldre, säger Pia Staël von Holstein.

Skånes Auktionsverk har även de blivit alltmer beroende av näthandeln och nära hälften av kunderna köper från utlandet. För Pia Staël von Holstein och hennes medarbetare ställer det nya krav på arbetssättet. När färre köpare ser objekten på plats måste fotografierna och detaljbeskrivningarna vara alltmer detaljerade.

Föremålen måste fotograferas inte bara framifrån utan underifrån, uppifrån och från sidan.

– Det blir alltmer kostnadskrävande vilket också gör det svårare att sälja billiga föremål. Det går inte ihop ekonomiskt att sälja föremål för 300 kronor. Det är synd och gör att vi nu alltmer måste tacka nej till det billigare segmentet, säger Pia Staël von Holstein.

Hon ser en fara i ”Ikeafieringen” av branschen.

– Konkurrensen är stenhård och lönsamheten är mycket lägre. De större enheterna kommer klara sig men det finns inte samma utrymme för de små. Idag måste vi sälja tre gånger så mycket jämfört med för tio år sedan.

Men Daniel Bengtson, kaffeentusiasten på Crafoord Auktioner, gjorde ett fynd. Han vann budgivningen om kaffeboken på bokauktionen.

– Priset på 3 000 kronor blev ju betydligt högre än utropet på 500, men boken blir ett fantastiskt tillskott till min samling.

Exempel på auktionsbolag i regionen. Alla siffror i tusen svenska kronor. Oms = omsättning, * Resultat efter finansnetto. ** Omsättningen för Lauritz.com är inklusive uppköpta QXL, där kunder och säljare köper direkt av varandra.

Namn / Omsättning 2013 / Omsättning 2012 / Resultat 2013 / Resultat 2012 / Antal anställda 2013 / Antal anställda 2012

Helsingborgs Auktionskammare / 2 240 / 1 913 / 59 / −44 / 4 / 4

Auktionshuset Sten von Scheele / 2 077 / 2 040 / 7 / 257 / 2 / 2

Auktionshuset Syd / 1 685 / 707 / −194 / −36 / 7 / 2

Crafoord Auktioner / 6 401 / 8 000 / −55 / 1 615 / 7 / 7

Helsing-borgs Auktionsverk / 9 896 / 10 039 / 514 / 768 / 12 / 12

Skånes Auktionsverk / 6 870 / 6 010 / −1 171 / −1 017 / 9 / 8

Stjärneborg Auktioner / 938 / 4127 / 125 / 1 272 / 1 / 2

Tomelilla Auktionshall / 1 030 / 1 016 / −37 / −12 / 2 / 2

Lauritz.com / 1 003 000** / 841 000 / 30 000 / 29 600 / 260 / 240