Hälsa & Motion

Ingen rök utan eldig debatt

Var fjärde svensk röker eller snusar. Men varför?

"Röka tobak är ett bruk, Som från Indien vi lärde.
Mången sätter där på värde, Mången blir af lukten sjuk.
Mage, nerver deraf lida, Att man röker sent och tida;
Ramsan är från en ABC-bok från 1800-talet. Redan då irriterade röken. Men det skulle dröja innan forskarna fick bevis för hälsoriskerna. Rökrestriktionerna föddes i Tredje riket...

Ickerökaren Hitler

Tyska läkare var först med att bevisa sambandet mellan tobak och sjukdomar.
"Vi har undersökt vilka faktorer som ligger bakom den ökande förekomsten av lungcancer och kan nu konstatera att den viktigaste faktorn är tobaksrökningen", skrev doktor Franz Müller i Köln den 24 december 1938.
Müllers rapport väckte uppseende i Nazityskland. På Adolf Hitlers uttryckliga order satsades nu stora pengar på forskning om tobakens skadeverkningar. Tredje riket blev den första staten i världen som aktivt drev kampanjer mot rökning. Åldersgräns och reklamförbud infördes. Rökning förbjöds i kollektivtrafiken, på restauranger och offentliga platser.
Våren 1945 låg Hitlertyskland i ruiner. Hundratusentals amerikanska soldater invaderade landet. De hade cigaretter med sig. Ciggen blev hårdvaluta, rökningen en symbol för framgång, befrielse, förnyelse och modernitet.
Att även svenska forskare under 1950-talet visade på sambandet mellan rökning och cancer hjälpte föga. Hälften av alla män rökte och allt fler kvinnor följde exemplet.

Jämställdheten

Rökning är av tradition en manlig last. Kvinnor fick inte röka offentligt när den citerade ABC-boken trycktes. Så småningom blev cigaretten symbol även för kvinnans frigörelse. Sverige blev det första landet i världen där kvinnorna rökte mer än männen. Skiftet inträffade 1992, sedan allt fler män (särskilt högutbildade) hade fimpat för gott medan många kvinnor (särskilt lågutbildade) tände en ny cigarett.
– Rökning var historiskt ett tecken på framgång och oberoende. För kvinnorna blev den också ett tecken på självständighet, säger sociologen Tove Sohlberg vid Stockholms universitet.
Idag har de svenska kvinnorna fått sällskap av Österrike, Storbritannien och Nauru som rökledare. I världens övriga länder röker männen betydligt mer, enligt WHO:s statistik.
Världshälsoorganisationen räknar med att 987 miljoner människor röker dagligen. Sex miljoner människor om året dör av rökningens skadeverkningar.

Restriktionerna

Tobaksmonopolet gav ut sin första broschyr om rökningens skadlighet 1960. Men det dröjde till 1977 innan cigarettpaketen fick varningstexter. Sedan dess har restriktionerna blivit allt fler (se illustrationen), både i Sverige och övriga världen.
– I början var informationen inriktad på skadeverkningarna för den aktiva rökaren. Nu handlar restriktionerna mycket om att skydda ickerökaren från passiv rökning, säger Tove Sohlberg.
Idag omfattas 2,3 miljarder människor av lagar som syftar till att begränsa rökningens skadeverkningar, beräknar WHO. Två angreppspunkter:
Rökfria platser: Sedan 2005 är alla restauranger i Sverige rökfria inomhus. Rökförbud gäller också på kollektiva transportmedel, på arbetsplatser, i offentliga inomhusmiljöer med mera.
Rökfri tid: 2003 blev Mölndal första kommun i Sverige att förbjuda sina anställda att röka under arbetstid. Idag har ytterligare tvåhundra kommuner följt exemplet med rökfri arbetstid.

Målen

Riksdagen införde 2003 fyra "tobaksförebyggande mål" som skulle vara uppnådda 2014:
1. En tobaksfri livsstart.
2. En halvering av antalet ungdomar som börjar röka eller snusa.
3. En halvering av andelen rökare bland de grupper som röker mest.
4. Ingen ska ofrivilligt utsättas för rök i sin omgivning.
Hur gick det? Sådär...
1. Av dagens nyfödda har 13 procent en förälder som röker hemma. I Skånes värsta kommun Perstorp har 45 procent det, enligt barnhälsovården.
2. Rökningen bland unga (16-24 år) har minskat, men bara från 13,6 till 11,2 procent. Och det gjorde den redan första året. Idag röker unga lika mycket som 2004. Allt fler snusar dessutom.
3. Kvinnor i åldern 45-54 år rökte mest när målen sattes; minskningen i gruppen är från 24 till 16 procent. (Idag är det kvinnor 55-64 år som röker mest: 17 procent.)
4. Var sjätte svensk utsätts för passiv rökning i hemmet, på arbetet eller någon annanstans, minst en gång i veckan.

Ungdomarna

"Käre gosse tänk så här: Mycket dumt det ändå är
Båd´ att supa och att röka; Jag vill aldrig det försöka.
Hellre jag min kassa spar Och min helsa hafver qvar."
Varför minskar inte rökningen bland unga längre? Varför börjar man överhuvudtaget röka när man vet att det inte är nyttigt? Många forskare har sökt svaret, vi citerar en undersökning från Högskolan i Halmstad:
"Ungdomarnas attityd formas dels av yttre faktorer som närståendes rökvanor och dels av inre faktorer som nyfikenhet.
Ungdomarna anser att om cigaretter varit så ohälsosamma som det påstås så hade de varken fått tillverkas eller säljas.
Ungdomarna beskriver rökare med ord som tuffa och coola."

Kvinnorna

Idag slutar tre kvinnor på Sydsvenskan att röka – följ bloggen här.
Kvinnor har svårare än män att sluta röka, visar flera undersökningar. Varför? För att rökningen har en psykologisk dimension för kvinnor, anser sociologen Tove Sohlberg, som har studerat tusentals rökare och summerar det så här:
"En stor grupp bland kvinnorna är medelålders kvinnor i lågavlönade och stressiga jobb utan höga utbildningskrav. För dem har rökning inneburit en möjlighet att få stressa ner och återhämta sig på korta raster, och på så sätt klara sin vardag.
Även om de inte kan unna sig så mycket när det gäller sådant som resor och teaterbesök, kan de sätta sig ner och ta en cigarett. Många kvinnor har därför en känslomässig bindning till rökningen. Den har blivit en viktig del av livet, rentav en vän."

Irritationen.

Idag står rökning för motsatsen till "framgång och självständighet".
– Bilden av rökaren har ändrats till en lågutbildad person som inte bara skadar sig själv utan också riskerar andras hälsa, säger Tove Sohlberg. Det har lett till en stigmatisering [skuldbeläggande] av den som röker.
De rökfria retar sig. Vreden glöder på insändarsidorna. En snabbläsning i svensk press på sistone visar sex vanliga konfliktämnen:
1 Butiken: "Jag vill verkligen att vi boende i Nyfors tar tag i detta­ problem och slutar röka vid ingångar till affärer och fastigheter." (Älskar Nyfors.)
2 Balkongen: "Bästa politiker, sluta dalta med rökare. Förbjud denna terror på allmänna platser och framför allt på balkonger." (Rökare är de största svinen.)
3 Uteserveringen: "På uteserveringarna är det ofta så mycket cigarettrök att allergiker tvingas sitta inne och äta." (Allergiker.)
4 Sjukhusentrén: "När man går in på sjukhuset på morgonen sitter det patienter i rullstolar lite överallt utanför entrén och röker, vilket gör att varje gång dörrarna öppnas så dras röken in." (Anställd med allergi.)
5 Fimparna: "Varje dag slängs 2,7 miljoner fimpar på marken i Sverige och cigarettproducenterna har inte vidtagit en enda åtgärd för att förhindra detta." (Riksdagsledamöter på DN Debatt.)
6 De gravida. "Varför skaffar man barn om man inte kan hålla sig från cigg eller alkohol under sin graviditet?" (Upprörd krönikör.)

Lobbyisterna

När föreningen VISIR (Vi som inte röker) bildades 1974 var den pionjär i Sverige. Snart hade den femtontusen medlemmar, plus lika många i ungdomsförbundet.
Idag har VISIR bara femtonhundra medlemmar, men de restriktioner som organisationen ville ha är till stora delar genomförda. Och idag finns det många föreningar som arbetar mot tobaksrökning, från Cancerfonden och En rökfri generation till Unga allergiker och Psykologer mot tobak. 44 organisationer driver kravet att "Sverige ska vara rökfritt 2025".
Mot sig har dessa organisationer en mäktig motståndare med stora resurser att påverka EU-politiker och andra beslutsfattare: tobaksindustrin.

Läget

Andelen svenskar som röker dagligen har minskat med nästan två tredjedelar sedan 1980.
Mest röker de i åldern 55-64 år (14 procent av männen, 17 procent av kvinnorna).
Mest snusar de i åldern 25-34 år (27 procent av männen, 7 procent av kvinnorna).
Andelen rökare bland unga (11 procent) har inte minskat under de senaste tio åren.
Svenskarna röker minst i EU, men snusar desto mer. Var fjärde svensk över 16 år röker eller snusar varje dag.

Framtiden

Våren 2014 antog EU:s parlament och ministerråd ett nytt gemensamt tobaksdirektiv. Det innehåller en rad skärpta regler om hur tobaksvaror får marknadsföras och säljas.
Reglerna ska bli svensk lag senast den 20 maj 2016. En statlig utredning ska senast i februari 2015 ge svar på en rad knepiga frågor:
Minst 65 procent av förpackningens yta ska enligt direktivet täckas av varnande text och avskräckande bilder. Hur stämmer det med den svenska grundlagens garantier om tryckfrihet och yttrandefrihet?
Om det ska krävas tillstånd för försäljning av tobak; hur ska det genomföras?
Ska man införa regler som begränsar användning av e-cigaretter?
Alltmer snus är smaksatt (med exempelvis mint, vanilj, lakrits, tranbär, citrus och lingon). EU-direktivet förbjuder inte smaksättningen, men den får inte dominera och inte anges på förpackningen. Hur ska man då göra?
Läs alla artiklar om: Fimparna
Gå till toppen