Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Världen

Sargat land går till val

Bosnien och Hercegovina har fyra år av kaos bakom sig, skriver Christina Wassholm.

Anhängare av det socialdemokratiska partier SDP vid ett valmöte i torsdags.
Den förra regeringen kunde bildas först efter 16 månaders förhandlingar, för att snart därefter kollapsa, och har endast lyckats uppfylla tre procent av de löften som gavs i förra valkampanjen.
Bara 106 lagar har stiftats under perioden, jämfört med exempelvis 750 i Kroatien. EU har mer eller mindre tagit sin hand ifrån landet, stoppat förhandlingarna om ett framtida medlemskap och gav i veckan underkänt på alla punkter i en lägesrapport från kommissionen. EU:s representant i landet, dansken Peter Sörensen, skrev i ett pressmeddelande i måndags att ”kostnaden för att inte genomföra nödvändiga reformer är att unga människor inte kommer att ha någon framtid i sitt eget land”.
Att tålamodet från internationella aktörers sida tryter visar inte minst den anmärkningsvärt icke-diplomatiska text som två högt uppsatta amerikanska diplomater skrev i september på den amerikanska ambassadens hemsida. Texten är en reaktion på hur landets politiker hanterat vårens katastrofala översvämningar, som gjorde nästan 100 000 människor bostadslösa.
”Fyra månader efter översvämningarna har politiker runt om i Bosnien och Hercegovina inga konkreta planer eller seriösa idéer att erbjuda. Översvämningarnas offer har inte sett annat än tomma löften och ursäkter från sina ledare. […] Samma ledare är snabba med att ansöka om internationellt bistånd som de sedan använder för att fylla redan existerande budgetunderskott som de själva orsakat, medan mycket litet gått till katastrofhjälp. Och nu ber de om full utbetalning av resterande pengar?”
Också japanska ambassadören i Bosnien och Hercegovina meddelade i somras att landet håller tillbaka 5 miljoner euro i utlovad hjälp eftersom myndigheterna inte lyckats komma in med nödvändig dokumentation för hur pengarna ska användas.
Mycket litet av detta krisläge märks i partiernas valkampanjer. Det är snarare "business as usual", med nya löften från ett hundratal politiska alternativ. Som vanligt är det också de stora frågorna som dominerar – de om nationell och etnisk identitet – snarare än konkreta ekonomiska program.
De stora folkliga protesterna som skakade landet i början av året dränktes av översvämningarna, annars hade kanske valrörelsen inför det här valet sett annorlunda ut. Bosnierna är upptagna med att överleva och bittert konstatera att politikerna i snitt tjänar fem gånger mer än medellönen i landet.
I en kontroversiell kampanj från amerikanska biståndsorganet USAID uppmanas bosnierna att "rösta eller leva med konsekvenserna”, illustrerat med dramatisk musik och uppgifter om hur många som är arbetslösa (en halv miljon), lever på fattigdomsgränsen (600 000) och att Bosnien är det sämsta landet i Europa för utländska investerare. Men som den politiska kartan ser ut just nu är en mer korrekt slogan kanske ”rösta OCH lev med konsekvenserna”?
Gå till toppen