Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.

Ryssland är drömmen om Sovjet

I drygt ett halvår har Krim nu i praktiken varit en del av Ryssland, även om anslutningen inte erkänns av världssamfundet. Rysslands agerande har vänt upp och ner på världspolitiken och inlett ett nytt kallt krig i Europa. På Krim sätter många hoppet till Putins nya ordning.

Sedan i våras är det bara ryska bolag som flyger till Krim, och bara från Ryssland. Alla andra rutter har lagts ner, eftersom FN:s luftfartsorganisation ICAO inte erkänner den ryska kontrollen över Krims luftrum.
Det första jag får syn på flygplatsen i Krims huvudstad Simferopol är en stor rysk flagga på en hög mast. Inne i den lilla terminalen vaktar fem ryska poliser, och när väskorna efter en halvtimmes väntan äntligen dyker upp på bandet måste de genomlysas av polisen innan vi får tillstånd att ta ut dem.
Det har precis varit lokalval. Alla partier som deltog stödjer "återföreningen", som är det enda accepterade ordet här. Att offentligt tala om annektering eller ockupation räknas som separatism, vilket är ett allvarligt brott i Ryssland.
Nästan alla platser i Krims nya, ryska parlament gick till maktpartiet Enade Ryssland. Den Putintrogne pajasen Vladimir Zjirinovskijs nationalistparti fick några ströplatser. Ingen annan kom in.
Enade Rysslands toppnamn och Krims ledare är den ryske nationalisten Sergej Aksionov. I i förra valet 2010 bara fick hans parti visserligen bara 4 procent av rösterna. Men det var Aksionov som med stöd av ryska trupper inne i parlamentsbyggnaden grep makten i slutet av februari.
"Segrarnas lag", står det på Enade Rysslands valaffischer, som hänger kvar i centrala Simferopol.
En av de första som jag träffar är krimtataren Eskender Bariyev. För att få tag i honom får jag ringa ett långt, ukrainskt mobilnummer. Pengarna försvinner snabbt från mitt ryska kontantkort. Till skillnad från de flesta andra på Krim har Bariyev inte bytt till rysk mobiloperatör.
–  Ryssland är inte mitt land, säger han.
Han fick stifta bekantskap med de nya makthavarna när tungt beväpnade poliser tidigt på morgonen knackade på dörren. De sade sig leta efter förbjuden litteratur och vände upp och ner på hela lägenheten, där barnen fortfarande försökte sova.
För Eskender Bariyev är Ryssland arvtagare till det Sovjet som en gång förvisade hela hans folk från Krim. Efter det ryska övertagandet har flera unga krimtatarer redan försvunnit spårlöst.
På medicinska universitetet, några hundra meter från centralstationen, talar jag med avdelningschefen Tatiana Fominych. Äntligen har Krim kommit hem igen, säger hon.
– Vi var alla på stationstorget och firade den natten då klockorna vreds tillbaka till Moskvatid.
Folkomröstningen den 16 mars erkänns inte av det internationella samfundet, eftersom Krim var ockuperat av ryska trupper när den genomfördes. Men Tatiana Fominych säger att soldaterna i gröna, omärkta uniformer knappt syntes till alls.
–  En gång såg vi ett pansarfordon här utanför universitetet.
Ännu har inte så mycket förändrats, förutom att de universitetsanställdas löner har höjts, säger Tatiana Fominych. Och så har alla fått rätt till gratis sjukvård. Men snart kommer allt att bli bättre. Det ska byggas en bro till ryska sidan i öster, och då kommer det återigen många turister till Krim, tror hon.
– Jag gillar verkligen Vladimir Putin, det är en stark ledare. Han ska se till att sätta stopp för korruptionen.
När jag har hunnit utanför porten ringer hon och ber mig komma tillbaka. Hon har glömt att säga det viktigaste.
–  Nu får vi ju tala vårt eget språk. Tidigare skulle alla avlägga examen i ukrainska.
Att alla ämnesstudier även på ukrainska tiden var på ryska nämner hon inte.
Några dagar senare, i utkanten av den monumentala militärstaden Sevastopol, besöker jag Anna och Leonid Timofejev.
Han är före detta militär flygplansmekaniker. Nu arbetar han med underhåll av undervisningsreaktorn på Kärnenergiuniversitetet i Sevastopol. Anna är lärare på universitetet.
Det är här alla Ukrainas kärnkraftstekniker hittills har utbildats. Hur det blir med den saken framöver är oklart.
Båda kommer ursprungligen från Ryssland, men de har bott i Sevastopol i flera årtionden. På Sovjettiden var det ett riktigt lyckokast för en militär att bli förflyttad hit. Det behövdes bra kontakter, säger Leonid Timofejev, och ler nöjt.
Båda röstade för Ryssland i folkomröstningen, och det gjorde alla deras grannar också.
–  Det var en högtidlig stämning, och det var massor av folk som gick till vallokalen. Även de gamla som hade svårt att gå ville ta sig dit för att vara med, de ville inte rösta hemma, berättar Anna Timofejeva.
Vad är det då som har förändrats? Inte så mycket egentligen, förutom att lönerna på universitetet har höjts. Även priserna har gått upp, men inte lika mycket. De har kunnat spara lite pengar, och så har Anna Timofejeva köpt den höga vita skänk som hon länge ville ha. Hyllorna har hon fyllt med en ny, blomsterdekorerad servis.
–  Egentligen viste vi inte så mycket om dagens Ryssland, vi har ju bott i ett annat land i 23 år. För oss var Ryssland på sätt och vis minnet om Sovjetunionen. Vi tänkte att vi skulle få det tillbaka, säger hon.
Leonid nickar.

Oerkänd folkomröstning

Enligt en opinionsundersökning från maj 2013 var det 23 procent av Krimborna som ville att Krim skulle anslutas till Ryssland. 67 procent ville att Krim skulle förbli en del av Ukraina.
Den 22 februari uppstod ett maktvakuum i Ukraina, när president Viktor Janukovytj efter dödliga sammandrabbningar mellan demonstranter och kravallpolis försvann från sitt residens i Kiev.
Natten mot den 28 februari 2014 stormade tungt beväpnade militärer i omärkta ryska uniformer viktiga byggnader i Krims huvudstad Simferopol, däribland parlamentsbyggnaden. Krims regering byts ut och i det ockuperade parlamentshuset fattas det ett lagstridigt beslut om en folkomröstning.
Den 16 mars ordnas den internationellt icke erkända folkomröstningen på Krim. Enligt de officiella resultaten vill 97 procent av väljarna att Krim ska bli en del av Ryssland. Två dagar senare skriver Vladimir Putin under Krims anslutning till Ryssland.
Senare erkände Putin att ryska styrkor "hjälpte att genomföra folkomröstningen".
Gå till toppen