Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Sverige

Tiggare inget för regeringen

Svenska kommuner vill se en nationell handlingsplan för hjälp till hemlösa EU-migranter. Men jämställdhetsminister, skjuter frågan ifrån sig.

Åsa Regnér (S), barn-, äldre- och jämställdhetsminister.Bild: Sören Andersson
Svenska kommuner gör olika mycket för att hjälpa hemlösa EU-migranter. I Göteborg har kommunen gått samman med hjälporganisationer och startat informationscenter, härbärge och en öppen förskola för romska barn.
I Malmö och Lund hänvisar politikerna till kommunallagen och socialtjänstlagen och anser att det inte går att göra mer än idag: via hjälporganisationerna erbjuda billiga måltider, klädbyten, och i nödlägen en biljett hem.
Både SKL(Sveriges kommuner och landsting) och ansvariga politiker i Malmö och Lund har efterfrågat en nationell handlingsplan för hur kommunerna bör agera.
På regeringskansliet råder först osäkerhet om vem som är ansvarig för frågan, Morgan Johansson (S) är justitie- och migrationsminister men frågan landar slutligen hos Åsa Regnér. Hon säger att hon gärna lyssnar på SKL, men någon nationell handlingsplan är inte aktuell.
– Det här berör oss alla, men principen är att det faller under det kommunala självstyret. Det är kommunernas ansvar att hitta lösningar och ha en dialog med varandra.
Att det görs olika insatser i olika kommuner, mycket beroende på hjälporganisationernas resurser och inställning, har av bland andra Göran Wallén, (M), socialnämndens ordförande i Lund beskrivits som rättsosäkert.
Hur ser du på det?
– Det kan uppfattas så, men kommunerna kan göra mycket utan regeringens inblandning, de kan själva diskutera och utbyta erfarenheter.
Behöver socialtjänstlagen ses över?
– Det är för tidigt för mig att uttala mig om det.
Sverige har fört en aktiv dialog med Rumänien och andra länder om insatser på hemmaplan för att hjälpa den utsatta gruppen. Åsa Regnér tänker fortsätta dialogen.
– Det handlar både om att diskutera ansvaret för de utsatta rumänska medborgarna, men också prata om hur man ytterligare kan stödja användningen av de EU-medel som finns för att motarbeta diskriminering och öka sysselsättningen.
Folk riskerar att frysa ihjäl i vinter, vad ska Sverige göra?
– Som jag sade, det är helt enkelt kommunernas ansvar. Det är en fråga om mänskliga rättigheter och att använda de instrument som finns.

Hjälpbehovet ökar

SKL:s medlemmar önskar vägledning vad gäller sociala och juridiska aspekter kring EU-medborgare utan arbete eller bostad i Sverige. Behovet av stöd till gruppen har ökat, enligt en enkät som SKL gjorde i somras.
Omkring hundra kommuner har kontakt med målgruppen. Tiggeri är den främsta inkomsten för en stor del av gruppen.
Sjutton kommuner anser att det finns barn under 18 år i akut hemlöshet i Sverige.
Den vanligaste formen av stöd är hjälp till en hemresa följt av akut logi, rådgivning och ekonomiskt bistånd.
Gå till toppen