Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Försvunna Malmö

Kanonbåtar i kanalen försvarade Malmö

Att det om somrarna ligger en flotte i kanalen är möjligen bekant. Att det för 200 år sedan låg en hel flottbas i Kungsparken är mindre känt.

Det är svårt att föreställa sig att Malmö en gång var en flottbas. Så var det också under en ganska kort tidsrymd. På initiativ av "vår egen" kung, Gustav IV Adolf, han som regerade från Malmö 1806-1807 och blev avsatt 1809.
I slutet av 1700-talet var delar av den svenska roddflottan förlagd till Öresund. Landskrona var centralort för flottans aktiviteter i västra Skåne, men roddbåtsförband förlades till både Stralsund och Malmö.
I samband med rivningen av fästningsverken och utbyggnaden av staden i början av 1800-talet tillkom kanalerna med den sträckning som de i stort sett har än i dag. Det gav bland annat plats för en del av flottans större fartyg i Västra kanalhamnen, nedanför dagens Malmö Live, enligt Gunnar Unger i boken "Malmö försvar genom tiderna" (1944).
Hösten 1805 gavs order om att uppföra en anläggning för Malmö eskader­division, vilken skulle omfattade upphalningsskjul för en brigad roddfartyg, inte mindre än 24 kanonslupar, åtta mörsarslupar, samt ett mindre antal chefs- och hjälpfartyg.
Enligt lantmäterichefen Ludvig B Falkmans (1808-1891) anteckningar, samlade i boken "Minnen från Malmö" (1986), kom flottstationen att blott bestå av tolv stycken tjugo meter långa, öppna kanonslupar försedda med fjorton par åror, mast och segel, samt tre bistående båtar.
Området inneslöts av ett högt träplank. Hela anläggningen kallades "Warfvet". År 1809 tillkom ett exercisbatteri med två 24-pundiga slupkanoner, samt en smedja. Men redan 1814 lades varvet ner och byggnaderna revs. Malmös befolkning uppgick då till runt 6 000.
Vilket var då syftet med att förlägga denna flottbas i Malmö kanal? Bakgrunden var att Danmark under Napoleonkrigen 1803-1815 hade Europas femte största flotta. Om Frankrike hade kommit över den danska flottan hade följderna blivit katastrofala för britterna som bland annat var beroende av timmertransporter via Östersjön. Därför tilltvingade sig britterna den danska flottan genom att bomba sönder och samman Köpenhamn 1807.
Danmark-Norge stödde nu Napoleon, det vill säga Sveriges fiende. 1808 förklarade Danmark krig mot Sverige, målet var bland annat att återta Skåne. Gustaf IV Adolf som var upptagen med krig i Finland svarade då med att planera en invasion av Själland.
Napoleon skickade förstärkning till Danmark under ledning av Jean Baptiste Bernadotte (senare Karl XIV Johan) med sedan de spanska trupperna deserterat och Gustav IV Adolf avsatts gick kriget i stå.
Öresundseskaderns uppgifter under det dansk-svenska kriget var två. Dels att avvärja ett danskt landstigningsföretag, dels att skydda och bistå de engelska konvojer som passerade genom Öresund.
Några större drabbningar blev det nu inte frågan om för de bestyckade roddbåtarna i kanalen. Räckvidden var inte den bästa och det tog en stund att ro över till Flintrännan. Det var troligen inte många kanonskott som avfyrades.
Några spår av flottstationen finns inte kvar, om man inte räknar den låga slänten runt "Grottan". "Warfvet" anlades på en kyrkogård. Man grävde upp hundratals mer eller mindre förmultnade lik och kistor, Dessa nedkastades i den grodrika dammen Pallesjö som fylldes och jämnades till.
Malmöbon Andreas Winqvist (1818-1894) har nedtecknat att dammen Pallesjö låg på samma plats som "Törnqvists restauration" – det vill säga Kungsparkens restaurang, numera känd som Casino Cosmopol.

MER OM KUNGSPARKEN

Läs mer om Kungsparken här och här. Och mer om kanonbåtarna i bloggen Försvunna Malmö.
Gå till toppen