Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Malmö

Malmökanoner mot danska pirater

Kartskiss över Malmöeskaderns konvojskydd i Öresund den 26 juni 1808. Ur boken ”Malmö försvar genom tiderna (1944).
Kanonbåtarna i Malmö kanal hade till uppdrag att dels avvärja ett danskt landstigningsföretag, dels att skydda och bistå de engelska konvojer som passerade genom Öresund. Om detta kan man läsa i denna artikel.
Någon anfall från dansk sida kom aldrig. Desto ivrigare var danska kapare.
Sedan britterna ödelagt Köpenhamn genom ett angrepp 1807 – och lagt beslag på deras flotta – utfärdade den danska regeringen så kallade kaparbrev. Innehavaren av ett sådant hade rätt att beslagta fiendens handelsfartyg och sälja lasten. För danska skeppare med rätt att kapa var detta en lukrativ verksamhet, om än inte helt riskfri.
År 1806 var Dragør en blomstrande sjöfartsstad. Men när så Danmark drogs in i Napoleons krig minskade sjöfarten både i danska och internationella farvatten. Tusentals sjöfolk misten sina inkomstmöjligheter. I Dragør fanns det sex skeppare med egna båtar och kaparbrev. En av dem var Ole Hansen Wass (1768-1829) med båten Laxen. Hans far hade emigrerat från Skanör och Falsterbo, och gift sig med Kirsten Mogens Olufsen Mallin från Dragør.
Kaparbåtarna var stora roddbåtar med 10-15 mans manskap, bestyckade med en liten kanon. Besättningen var beväpnade med yxor, huggare och pistoler.
Den 9 juni 1808 befann sig en sydgående konvoj med ett sjuttiotal handelsfartyg på Malmö redd, undre beskydd av tre mindre engelska örlogsfartyg, en bombkits och två kanonbriggar. På eftermiddagen avseglade konvojen men utan att avföljas av Malmöbrigadens kanonbåtar då vinden var för svår. Utanför Dragør låg en dansk flottilj med 21 kanonbåtar och sju mörsarslupar på lur. De gensköt konvojen söder om Saltholm.
Först framåt kvällen hade vinden bedarrat tillräckligt för att konvojens understöd skulle kunna trotsa sjön. Tolv slupar från Malmö och åtta slupar från Landskrona under ledning av major C J Hjärne rodde ut och satte kurs mot Lillgrund. Det tog en stund att ro och när skymningen föll återstod ännu en sjömil till de nödställda. Hjärne gav order om att ankra, men sedan vinden åter friskade i rodde man åter mot Malmö hamn. På återvägen fick Hjärne en förnyad order om anfall. Då majoren fann det lönlöst att anfalla fienden i mörkret gav han sig själv till Malmö i slup, för att inför amiral Viktor von Stedingk motivera sitt handlingssätt. Orden kvarstod dock och på morgonen den 10 juni har styrkan åter på väg till krigsplatsen.
Men de kom för sent. Redan efter några timmas strid lyckades de danska piraterna övermanna den ena briggen och skada de andra eskortfartygen. Danskarna tog kontroll över elva fartyg, av vilka fem grundstötte på Lillgrund och sattes i brand.
Åter i Malmö hamn vid tiotiden på förmiddagen kunde major Hjärne endast rapportera om förlusterna och att tre kapade skepp låg i Dragørs hamn. Kung Gustav IV Adolf blev ytterst missnöjd över utfallet, fråntog både Stedingk och Hjärne deras befäl och ställde båda inför krigsrätt. Först året efter återfick dock de två sina tjänster.
Andra insatser var mer lyckade och de intensifierades 1813 då Sverige åter befann sig i krig med Danmark. Det året var det bara sex fartyg från den otaliga konvojerna genom Öresund som gick förlorade. Men ett stort problem var uppenbart att Malmödivisionens kanonslupar var mindre sjövärdiga än de som ingick i den desto mer effektiva Landskronabrigaden. Det var också lite si och så med utbildningen av båtsmännen.
Varje kanonslup hade fjorton par åror. En av dem som rodde var båtsman Andreas Svensson med tillnamnet Esping. Han förekommer i Marinens rullor från 1811 till 1836. År 1813 tjänstgjorde han på slupen nummer 11 (troligen i Landskrona) som ingick i ”däckade kanonslupsbataljonen i Sundet härskades”, enligt Landskrona fördelning av Göteborgs eskader.
I denna artikel av Gert-Olof Hjortswang kan man läsa mer om Ole Hansen Wass och de danska kaparna. 
Gå till toppen