Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Malmö

Hemlösheten ökar – värst för barnen

467 barn har varit hemlösa i Malmö det gångna året. Det visar Malmö stads årliga kartläggning som presenterades på tisdagen.

Varje år sedan 1996 har Malmö stad kartlagt hemlösheten i Malmö. Fram tills för några år sedan var missbruksproblem eller psykisk ohälsa de vanligaste bakomliggande orsakerna till hemlöshet. Så är det inte längre. Nu har en ny hemlöshet växt fram som istället bottnar i låga inkomster och dålig förankring på bostadsmarknaden.
Det är denna nya hemlöshet som ökar mest, enligt Malmö stads kartläggning. Totalt har 1 142 vuxna och ytterligare 467 barn varit hemlösa i Malmö under det senaste året. Nästan alla barn (97 procent) har föräldrar som blivit hemlösa på grund av fattigdom och inte på grund av sociala problem.
–76 procent behöver bara en bostad, inte ytterligare stödinsatser i boendet, säger kommunalrådet Carina Nilsson (S).
Sydsvenskan avslöjade tidigare i veckan hur Malmö stad placerar barnfamiljer i slitna akutboenden med misstänkt mögel och ohyra. Men trots att alla tycks vara överens om att dessa dyra nödlösningar också är de sämsta, är det just den boendeformen som i år blivit den vanligaste lösningen.
– När vi har en marknad där bostäder är en bristvara hamnar vi i den här situationen. Det enda vi kan göra är att själva bygga upp boenden, men det löser inte situationen för den familj som står på socialtjänstens kontor klockan fyra på eftermiddagen och inte vet var de ska sova, säger Carina Nilsson.
–I den här bristsituationen är vi tvungna att ta dåliga lösningar.
Hittills har det inte funnits några tydliga rutiner för att kontrollera boendekvaliteten eller uthyrarna.
– Vi ska inte hyra sådant som inte är bra helt enkelt, men när familjen står på gatan och inte vet var de ska ta vägen handlar det om att hitta en plats. Sedan får vi ha besiktningar för att se om de här boendena går att bo i. Man måste ha en viss kvalitet, säger Carina Nilsson.
Forskare som Sydsvenskan talat med är överens om att det krävs nyproduktion av hyresrätter för att hejda utvecklingen. Och att politikerna måste utnyttja sitt ägande i allmännyttan.
Varför har ni inte styrt MKB hårdare?
– Det är inte riktigt mitt ansvarsområde. Det ligger på Milan [kommunalrådet Milan Obradovic]. Enligt honom har man ändrat ägardirektivet och är på väg mot tusen nya bostäder i produktion under året, säger Carina Nilsson.
MKB viker 200 bostäder åt socialtjänsten i år, istället för hundra som normalt.
Tänker ni be om hundra extra lägenheter även nästa år?
– Det har vi inte diskuterat. Däremot har vi diskuterat hur kvinnor som blivit misshandlade och bor på krisboenden ska kunna få en lägenhet.
Karin Andersson, utvecklingssekreteraren bakom kartläggningen, hade befarat ännu dystrare siffror.
– Jag är faktiskt lite förvånad över att det inte ökar mer med tanke på att befolkningsökningen inte står i paritet med bostadsbyggandet. Detta är ett problem vi får leva med och försöka hantera, säger hon.
De 300 till 400 EU-migranter som enligt Stadsmissionens uppskattning befinner sig i Malmö är inte inräknade i statistiken eftersom de inte har rätt till försörjningsstöd.
Läs alla artiklar om: EU-migranter
Gå till toppen