Malmö

Högt tryck på Malmös antidiskrimineringsbyrå

Den ideella föreningen vann mot Malmö stad i en första dom om diskriminering. Men fler fall är på gång.
I november startar nästa rättsliga process för föreningen Malmö mot diskriminering.

Föreningen Malmö mot diskriminering vann sin första dom. Verksamhetschefen Filippa Swanstein och juristen Karin Henrikz förbereder nu tre nya fall som ska upp i domstol.Bild: Albin Brönmark
Den rättsliga vinsten där en sjuårig flicka fick upprättelse mot Malmö stad har ingjutit självförtroende hos den ideella föreningen Malmö mot diskriminering.
– Det här var en mycket viktig dom för oss. Det betyder att föreningen får en starkare röst i de här frågorna, säger Filippa Swanstein, verksamhetschef.
Föreningen är relativt ny och invigdes officiellt hösten 2011. Sen dess har anmälningarna om diskriminering strömmat in till den lilla antidiskrimineringsbyrån som ligger intill sjukhusområdet.
Bara hittills i år har föreningen fått in 115 ärenden och trycket är högt. Vid flera tillfällen har man fått införa anmälningsstopp.
– Ett tag fick vi in sju—åtta ärenden om dagen. Det var mer än vad vi hann med, säger Filippa Swanstein.
På föreningen arbetar fem personer varav tre är jurister. Ett av målen är att föreningen ska bli en tung juridisk aktör när det gäller diskriminering. Den senaste tiden har man därför drivit flera rättsliga processer.
Två av fallen har gått till förlikning, ett blev de tvungna att dra tillbaka. Just nu förbereder de tre nya fall, varav det första ska upp i rätten i november. Fallet handlar om en man som nekades inträde på en restaurang eftersom han hade en senegalesisk festklädsel på sig.
Ett annat fall som ska behandlas i januari handlar om en programledare som tidigare arbetat på Sveriges Radio och som nekades en projektledartjänst för ett podcastprojekt. Anledningen som uppgavs, enligt föreningen, var bland annat att programledaren inte haft tillräckliga kunskaper i det svenska språket. På föreningen tycker man att språkkravet var för högt ställt och därmed indirekt diskriminerande på grund av etnicitet.
Det tredje fallet handlar om en hyresvärd som sagt att han inte vill ha hyresgäster som inte pratar svenska.
– Här har vi bevis i form av mejlkonversationer. Alla de här fallen känns viktiga, säger Karin Henrikz, en av föreningens jurister.
Men ibland driver föreningen även fall som är dömda att misslyckas. Lagstiftningen är så pass ny att det saknas praxis i vissa delar. Det är ibland svårt att veta vad som gäller och hur lagen ska tolkas.
– Det finns brister i lagen och därför är det viktigt att få de här fallen prövade, även om det betyder att vi inte vinner, säger Karin Henrikz.
Ett annat problem som föreningen lagt märke till är att få känner till hur lagen fungerar. Ofta menar inte den som diskriminerar något illa, men skadan sker ändå.
– Det råder en stor okunskap om diskriminering idag. Vi ser det inom skolan, hos arbetsgivare och inom näringslivet, säger Filippa Swanstein, och fortsätter:
– Lagen tar inte hänsyn om det sker med flit eller inte, och ofta är det svårt för den som diskriminerat att acceptera att den har gjort det. Det gör det svårt i många fall och leder till att det hamnar i domstol.
Gå till toppen