Åsikter

Läsartext: Mobbningen tog min sons liv

Vår son drabbades av mobbning på högstadiet. Det berättade han den sista dagen i sitt liv. Han hade burit det inom sig under nio år, han uttryckte att man skäms för det.
Marianne Nilsson berättar om de fruktansvärda konsekvenser som mobbning kan få för människor.Bild: JONAS EKSTRÖMER / SCANPIX
Mobbning är aldrig acceptabelt, och det är sannerligen den som mobbar som ska skämmas. Psykiska eller fysiska kränkningar är inget man ska behöva tåla. Mobbningens konsekvenser handlar om hur det upplevs av den drabbade, och kan inte bedömas utifrån. Andra kan tycka att det var väl inte så farligt men det kan ge oerhörda skador, speciellt för unga människor som upplever att de inte kan ta sig ur situationen och inte får någon hjälp av vänner eller vuxna. Mobbarna minns kanske knappt vad de gjorde, och deras föräldrar är experter på att försvara de egna barnens beteende.
Mobbningen skadade vår sons självkänsla och upplevelse av trygghet. Man brukar tala om att ett sådant trauma kan ge posttraumatiskt stresssyndrom. Vår son uttryckte att han hade svårt att slappna av och svårt med koncentrationen. Han fick problem med tilliten till människor, speciellt i grupp. Han kan ha lidit av så kallade flashbacks, återupplevelser av utsattheten, och fick senare under perioder ångest vid stress.
Mobbningens omedelbara konsekvens blev att han inte klarade av att genomföra sin gymnasieutbildning. Han startade många studieprogram, men avbröt.
På detta sätt förlorade han många år av sitt liv. Istället började han arbeta i tidig ålder, självkänslan stärktes och han trivdes. Vår son var så energisk, ambitiös och genomförde så många av sina drömmar. Han hade höga krav på sig själv.
När nya motgångar kom, arbetslöshet och annat, drabbades han av sjukdomen depression. Han sökte inte hjälp inom vården. Plötsligt orkade han inte kämpa mer, och det slutade med att han tog sitt liv i maj 2012. För vår son blev konsekvenserna av mobbningen fruktansvärda. Den påverkade självkänslan, tilliten till andra människor, förstörde hans framtidsutsikter, gav dåligt psykiskt mående och avslutade hans liv.
Jag önskar att skolan hade upptäckt mobbningen. Min omedelbara reaktion när jag fick höra hur han hade haft det var att vår son skulle ha tagits ur denna svåra situation. Men istället vore det bättre att flytta mobbaren från skolan.
1 606 människor tog sina liv under 2013, och det stora flertalet led i det läget av sjukdomen depression. Bakgrundsfaktorerna är naturligtvis väldigt olika.
I skolan finns många barn och ungdomar som utsätts för olika former av kränkningar och mobbning. På högstadiet saknas vuxna som ser hur de mår. Då är det oväsentligt att de växer upp på den plats som har utsetts till årets skolkommun.
Med min berättelse vill jag visa hur det gick för vår son som drabbades av mobbning. Kanske kan det hjälpa någon i samma situation.
Gå till toppen