Aktuella frågor

Debattinlägg: "Varför en översyn av svensk arktiekturpolitik just nu?"

Istället för att tala om kommunala särkrav måste man se städernas särarter som en tillgång.
Det skriver Malmös stadsbyggnadsdirektör Christer Larsson, som regeringen har utsett till att leda ett nytt nationellt arkitekturprogram.

Vad är en modern arkitekturpolitik, och varför vill regeringen göra en översyn just nu?
Städernas ökade betydelse å ena sidan, en fortsatt urbanisering med nya livsstilar och globalisering å andra sidan social polarisering med bristande demokrati och hälsa å andra sidan, är begrepp som står i fokus när staten vill utreda Sveriges arkitekturpolitik på nytt.
Huvudrubriken för uppdraget är gestaltad livsmiljö. Det betyder att staten aviserar ny syn på arkitekturfrågorna, vilket är en bra ingång för det framtida arbetet.
Utgångspunkten för 15 år sedan, i det förra nationella arkitekturprogrammet, har förändrats. Nu lyfts frågor som demokratiaspekten fram som en viktig del.
Arbetet med ett nytt arkitekturprogram har en bred förankring. Inte bara fackfolk får komma till tals.
Runt om i landet anordnas offentliga debattmöten om hur framtidens stadsmiljö ska se ut.
Den regering som hade makten fram till höstens val tog initiativ till en ny politik för arkitektur, form och design. Arbetsnamnet ”Gestaltad livsmiljö” visar att människan är i centrum. Ordet ”livsmiljö” andas också en ny bredare ansats än den tidigare arkitekturpolitiken.
Skönhet och estetik är viktiga parametrar men lika viktigt är strävan att skapa robusta, hållbara strukturer som till exempel ska kunna stå emot framtidens miljökrav och en ökad urbanisering.
Malmö har arbetat med liknande frågor de senaste 15 åren, till exempel i Västra hamnen, Ekostaden Augustenborg, Sege Park, Hyllie och nu senast Malmökommissionens arbete med en livsmiljö som kan motverka stigande ohälsa.
Genomgående är också det holistiska angreppssättet. Det kan översättas med att man till exempel inte bara kortsiktigt bygger billigt, utan fokuserar på kvalitet och sörjer för att investeringarna blir långsiktigt hållbara satsningar.
Det gäller att bygga den sociala, ekonomiska och miljömässigt hållbara staden, något som varit Malmös ledstjärna under de senaste 10–15 åren. Arbetet med hållbarhetsfrågorna ger bra ramar för framtiden.
Det nya nationella arkitekturprogrammet ska utöver bebyggelse även omfatta form och design, som också handlar om stadsrummets roll och gestaltning, till exempel när det gäller att skapa intressanta mötesplatser och sammanhang.
När det förra nationella arkitekturprogrammet togs fram gjorde Malmö samtidigt ett eget handlingsprogram som fick namnet Stadsbyggnad och Arkitektur. Det togs fram av stadens förvaltningar för att kunna utnyttjas såväl internt och externt, visa på stadens ambitioner och vara en inspirationskälla.
Också nu håller staden på att lägga fram ett nytt handlingsprogram för arkitektur. Det har titeln Arkitekturstaden Malmö och blir en del av kommunens översiktsplan.
Malmö är en stad som engagerar och har en vilja. Översiktsplanen är ett framtidsdokument som staden arbetat med via ett bottom up-koncept, och handlingsprogrammet Arkitekturstaden Malmö har tagits fram med liknande arbetssätt.
I Malmös framtidsplan är en av utgångspunkterna att den stad som ska utvecklas är den stad som redan finns. Istället för att tala om kommunala särkrav måste man se städernas särarter som en tillgång.
Jag ser Malmös ansträngningar som en viktig erfarenhet och inspirationskälla i det nationella arbetet och något som jag vill ta med mig i mitt arbete.
Christer Larsson
Christer Larsson ska överlämna sitt förslag på ett nytt nationellt arkitekturprogram till regeringen den 15 oktober 2015.
Gå till toppen